Apelsinkryddad fläsksida recept

Istället till för att fira sommarsolstånd samt hoppa groda, blev inbjöd jag in mot hedonistisk vinmiddag tillsammans grabbarna en par dagar innan. oss lyckades pricka in enstaka regnfri natt samt kunde därför inleda middagen inom detta sköna fria.

Välkomstdrinken fanns läckert mogen inom fint brödig samt enkel äpplig stil, dock torr samt stringent tillsammans med frisk syra samt god eftersmak.

för att bubbelvinet kom ifrån Champagne plats ej därför svårt för att inventering ut, samt därför började grabbarna leta ålder samt bostad.

Gnid in köttet tillsammans med kryddlagen.

dock sålunda enkelt plats detta ej, eftersom vinet kom ifrån svala Anderson Valley inom Kalifornien, 2000 l'Ermitage ifrån Roederer Estate.

Tack vare vinets läckert brödiga mognad passade dem perfekt mot dem pankopanerade samt friterade tartarerna från pilgrimsmusslor tillsammans citrus, äpple samt Comté. Dessa små tilltugg ägde smaksatts tillsammans med noggrant dem ingredienser liksom vinet doftade från - bakverk, citrus samt äpple - samt därmed blev smak- samt doftspeglingen fulländad. 

Till inledande rätten, enstaka läcker sallad från hummer samt ljus sparris tillsammans lättkokta vaktelägg samt tunt hyvlad, krispig smaragdgrön sparris, bjöds numeriskt värde vita viner.

Värm sedan skivorna således för att dem blir lite krispiga vid 225 grader inom 10-15 minuter.

detta inledande friskt grapefruktigt, diskret gräsigt samt citrusaromatiskt tillsammans med ett nyans från vanilj, ett stram syra samt friskt citrusfruktig smakupplevelse - denna 2007 Sauvignon Blanc ifrån Spring Mountain Vineyards inom Napa Valley passade vid varenda sätt samt vis mot den goda salladen. detta andra vinet plats djupare samt något mer generöst samt blommigt, vilket ej fanns sålunda konstigt tillsammans med tanke vid för att dem innehåller enstaka sektion från den många mer aromatiska klonen Sauvignon Musqué.

Vinet kom även ifrån Napa Valley, ifrån firman Araujo, 2007 Sauvignon Blanc Eisele Vineyard.

Sedan blev dem tre vita, samtliga från druvsort samt samtliga ifrån Sonoma County. inom detta inledande glaset ägde oss ett 2008 druvsort Lorenzo Vineyard ifrån gamla stockar inom Sonoma Mountain samt den nyetablerade La Follette Vineyards.

från dem tre plats detta alkoholhaltig detta stramaste samt maximalt stenigt mineraliska, dock även dem såsom ägde tydligast ekfatskaraktär, nästan inom ett enkel bränd stil. detta fanns betydligt godare mot maten än vid personlig grabb, just eftersom faten integrerades god inom maten samt därför tog mindre område.

Nästa alkoholhaltig plats många fylligare, även detta allra maximalt smöriga, ändå tillsammans med enstaka frisk syra, ett läckert sötaktig citrusfrukt samt ett små kryddnyans ifrån ekfaten.

besitter man druckit vinerna ifrån Peter Michael Winery förut, känner man igen stilen, samt inom detta fall rörde detta sig ifall 2008 Cuvée Indigène.

I detta tredjeplats glaset ägde oss, i enlighet med mig inom samtliga fall, detta bästa vinet; 2008 Laureen Chardonnay ifrån Sonoma Coast samt den lilla firman Aubert Wines. Den påminde inom stilen angående vinet ifrån Peter Michael Winery, dock ägde ingen direkt smörighet, dock identisk emotion från bär.

Vi njöt trion från chardonnayviner mot enstaka perfekt grillad hälleflundra samt halstrad rödingfilé tillsammans med knaprigt gott skinn, ett bräserad fänkål (en underskattad samt alldeles på grund av sällan använd ätbar växt såsom passar förträffligt utmärkt mot chardonnayviner) samt enstaka mjuk hollandaise smaksatt tillsammans med brynt fett (för för att spegla vinernas fatkaraktärer).

Näst inom tur stod tre pinotviner, samtliga ifrån årgång 2008, dock ifrån olika ursprung. detta inledande vinet ägde ett ren samt saftig rödfrukt tillsammans god intensitet, ett frisk syra samt god dock vid inget sätt stram struktur, dock detta ägde även ett helt ytterligare ton (tyvärr), rök! Jag ägde trott för att mina vänner skulle lägga sina gissningar inom Sydafrika, dock vinet fanns alldeles på grund av god inom grunden på grund av för att locka dem dit.

sålunda kom lösningen, skogsbränderna inom norra Kalifornien sommaren 2008. Just denna plats inom Mendocino, vinet plats 2008 Pinot Noir Manchester Ridge Vineyard från La Follette Wines, fanns bränderna likt värst samt dem flesta vinmakare kunde ej rädda sina druvor ifrån röken. Just detta denna plats vinet existerar detta bästa jag äger provat ifrån brandårgången, samt mot maten fungerade detta alldeles utmärkt.

Dock fanns nästa alkoholhaltig avgjort många förbättrad, 2008 Pinot Noir Coastland Vineyard, ifrån toppfirman Cobb Vineyards inom Sonoma Coast. Ren rödbärigt, intensivt, silkeslent samt friskt fruktigt tillsammans enstaka underbar längd samt ett alkoholhalt vid måttliga 13.7 andel liksom tillsammans tillsammans med varenda finstilta delar från vinet fullfölja detta många mer "europeiskt" än vilket ursprunget normalt sett ger.

Jag kunde ej låta bli för att kasta in ett bourgogne, 2008 Vosne-Romanée Premier Cru Beaux Monts ifrån Domaine jean Grivot. Den plats naturligtvis således många hårdare samt "surare" (bra skarlakansröd bourgogne bör existera "sur") inom sin kalkmineraliga samt friskt eleganta röda fruktkropp.

Alla tre viner passade utmärkt mot maten - detta blir ju gärna sålunda då maten existerar tillagad vid en klassiskt sätt samt tillsammans med idén för att gifta sig perfekt tillsammans vinerna.

Fler kockar borde lära sig mer angående maltdryck samt alkoholhaltig således för att deras föda blir ännu mer perfekt balanserad mot dryckerna. vid tallrikarna ägde oss saftigt stekta majskycklingbröst tillsammans med krispigt lagade samt smaksatta sommargrönsaker, samt enstaka skummande tryffelvelouté. såsom vanligt plats detta såsen likt plats nyckeln mot den lyckade kombinationen.

Gnid in fläsksidan tillsammans med krydda, krydda samt olja.

ett sak jag besitter undrat ovan detta senaste decenniet, existerar varför kockarna existerar sålunda snåla tillsammans med sås? enstaka matsked räcker verkligen ej ...

Grabbarna ägde tagit tillsammans med sålunda numeriskt värde personer som inte kan se, vilket fick bli kvällens pausfåglar. Jag gissade helt fel vid båda, den inledande gick jag raka vägen mot Priorat tillsammans med på grund av dess mörka bärfrukt, läckra kryddighet (framför allt lagerblad) samt steniga mineralkänsla.

detta likt motsade min gissning vid Priorat plats för att tanninstrukturen fanns förhållandevis len. inom glaset ägde oss 2007 Nardo ifrån firman Montepeloso inom Toscana.

Att detta vinet fanns svårt för att ta plats möjligen ej således märkligt, dock jag blev riktig sur vid mig egen för att jag missade detta självklara vinet likt ägde serverats ut magnumbutelj, 2001 Viña Pedrosa Gran Reserva ifrån den riktigt god firman Bodegas Hermanos Pérez Pasquas inom Ribera sektion Duero.

Vinet ägde ju den typiska strukturen, den friska syran, samt den klassiska aromen från bär samt ekfat. Hur kunde jag vandra vid idén ifall för att detta plats ett portugis?

Dags till rejält animalisk föda. samt mot detta rejäla röda köttviner. Cabernet Sauvignon ifrån Napa Valley alltså.

Låt svalna samt skär inom skivor.

eftersom vinerna fanns unga, årgången varm samt vinerna både mäktiga samt tanninrika, ägde jag dubbeldekanterat dem fyra timmar innan.

I detta inledande glaset ett tät, mörkbärigt aromatisk samt stark lukt tillsammans med söta vinbär samt blåbär, samt bara ett små antydan från ekfat. för att detta fanns något ädelt ovan vinet plats trots den varma årgången ej för att förvånas ovan eftersom producenten, Araujo, existerar enstaka från dem bästa inom lyxsegmentet Napa Valley.

Vinet plats emellertid deras redan tidigt tillgängliga andravin 2004 Altagracia.

Gör således här: Gnid in fläsksidan tillsammans med krydda, pepprig samt olja.

Intill detta stod numeriskt värde både mörkare, djupare samt mer strukturerade rena cabernetviner ifrån firman Diamond Creek Vineyards vid andra sidan dalgången. Jag älskar vinerna ifrån den denna plats firman, samt även ifall 2004 plats varm samt gav mindre nyanserade, mer fruktmättade samt betydligt mjukare strukturerade än inom vanliga fall.

Det inledande från dem numeriskt värde, 2004 grusig Meadows, plats detta lite mer nyanserade samt finare strukturerat från dem numeriskt värde, medan 2004 Red Rock Terrace (från ett intilliggande vingård) ägde ett lite mer stark bär samt lite mer utmejslade tanniner.

Alla tre viner satt vilket grabb inom fingerplagg mot varmrätten, liksom (alltid) ägde designats noggrann efter vinernas temperament.

Oxfilé, egentligen hur tråkigt likt helst dock ändå enstaka funktionell styckningsdetalj, vilket ägde grillats samt serverades tillsammans med confiterad rotfrukt samt bräckt anklever (för för att fånga upp samt runda från tanninerna), lite enrisrökt sidfläsk (för för att spegla ekfaten inom vinerna) samt ett kraftigt inkokt rödvinssås smaksatt tillsammans svarta vinbär (för för att spegla vinernas fruktighet).

Fullträff, tillsammans med andra ord.

Lite mejeriprodukt existerar ju gott, samt den på denna plats kvällstid blev detta enstaka bit smakrik, mjuk mögelost, Fourme d'Ambert, såsom serverades tillsammans rostat levainbröd samt enstaka chutney vid fikon samt lagerblad (som kom för att spegla vinernas aromer perfekt).

I detta inledande glaset ägde oss ett supergod, tätt fruktig samt nästan trögflytande koncentrerad 1995 Valpolicella Classico Superiore från Dal Forno Romano, en alkoholhaltig likt äger börjat visa lite mer komplexa, nästan balsamiska karaktärer.

inom detta andra enstaka fylligare, lite fruktsötare, något mer alkoholrik (dock balanserad) samt många mer komplext arombyggd 1995 Amarone della Valpolicella ifrån Giuseppe Quintarelli. Båda numeriskt värde fanns superba, dock jag föredrog nog amaronevinet mot osträtten.

Nästa alkoholhaltig vid ordningen fanns en från dem roligaste jag äger serverat vid en utmärkt tag.

Tärna lök samt chili fint samt fräs inom olja utan för att detta tar färg.

egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser plats svagt gyllene, doften medelstor samt märkt från sent skördade samt botrytisangripna druvor. Smaken fanns inledningsvis söt (ca 100 grams restsötma), dock sedan frisk samt lite mineralisk, samt mot slutet från smaken upplevdes vinet snarare liksom halvtorrt. för att detta fanns gjort från druvsort skulle man möjligen behärska gissa (snarare än "veta"), dock för att detta kom ifrån Bourgogne skulle ju självklart ingen ta.

inom glaset ägde oss inom varenda fall ett 1995 Mâcon Clessé Cuvée Botrytis ifrån Domaine Bongran inom Mâcon. Kul!

Desserten fanns en supergott jordgubbsflarn tillsammans enstaka apelsinkryddad vaniljkräm. mot den njöt oss från både överraskningsvinet samt ett storslagen 2003 Nightingale ifrån Beringer inom Napa Valley, en underbart botrytisvin från cirka 70 andel Sémillon samt resten Sauvignon Blanc.

detta denna plats existerar ett från dem finaste tolkningarna vid temat sauternesliknande botrytisviner utanför Sauternes.

Summering: 6 gäster, 17 viner samt 42 Riedelglas