Omeprazol receptfritt biverkningar

Det råder ingen tvekan angående för att behandlingen tillsammans protonpumpshämmare (PPI) äger revolutionerat hanteringen från syrarelaterade sjukdomar. dem kliniska resultaten existerar många god [1, 2] samt överlägsna dem liksom kunde uppnås tillsammans histamin-2-receptorantagonister. Användningen från protonpumpshämmare fortsätter för att öka varenda tid inom land, liksom inom samtliga länder var den precis studerats (Figur 1).

Ökningen verkar existera maximalt framträdande hos kvinnor samt hos den äldre delen från befolkningen [3-5].

Denna konstanta ökning från intaget (med samt utan recept) samvarierar ej tillsammans prevalensen samt incidensen från dem sjukdomar vilket bör behandlas tillsammans protonpumpshämmare [6]. Därför existerar detta viktigt för att vid regelbunden grund bedömande undersöka bruket inom sjukvården samt hos allmänheten.

Regleringen från magsäckens syrasekretion äger beneath utdragen period tilldragit sig en stort nyfikenhet hos både fysiologer samt andra doktor [7].

detta existerar känt sedan länge för att en stort antal sjukdomar inom övre mag–tarmkanalen existerar alternativt förmå artikel relaterade mot överproduktion från syra. Saltsyran produceras både inom vila samt efter måltidsstimulering inom parietalcellerna inom magens övre numeriskt värde tredjedelar. Den utan tvekan maximalt viktiga meka­nismen till syraproduktionen existerar den gastrinstimulerade lokala frisättningen från histamin ifrån dem således kal­lade enterokromaffinlika (ECL) cellerna.

Histaminet aktiverar H2-receptorerna vid parietalcellen såsom via intracellulära budbärarsystem aktiverar enzymet H⁺/K⁺-ATPas (protonpump), lokaliserat inom parietalcellens sekretoriska canaliculi [8]. då syra producerats samt nått ut inom ventrikelns lumen sjunker detta luminala intragastriska pH-värdet, vilket begränsar frisättningen från gastrin samt därmed den fortsatta stimuleringen från ECL-cellerna.

Den antisekretoriska terapin utvecklades dramatiskt tillsammans introduktionen från cimetidin, ett histamin-2-receptorantagonist, inom mitten från 1970-talet.

Dessa medicin spärrar kompetitivt H2-receptorn vid parietalceller.

Mikroskopisk kolit.

Den fortsatta forskningen kring syrasekretionens fysiologi samt biokemi resulterade inom ett tillfälle för att särskilt blockera H⁺/K⁺-ATPas, vilket utgör detta sista steget inom den komplexa processen liksom leder mot syrasekretion. Härmed ägde ett helt fräsch typ från medicin tagits fram, sålunda kallade protonpumpshämmare (omeprazol), vilka särskilt samt icke-kompetitivt spärrar H⁺/K⁺-ATPas [8].

mot skillnad ifrån histamin-2-receptorantagonister förmå protonpumpshämmare kraftfullt inhibera både grundläggande samt måltidsstimulerad syrasekretion samt ger upphov mot enstaka mer fullständig samt långvarig syrahämning (kanske upp mot 18 från dygnets 24 timmar). enstaka utfall från denna mekanism existerar emellertid för att protonpumpshämmare ej uppnår full syrahämmande inverkan förrän efter några dygn.

Ingen känd frekvens.

Sammantaget innebar introduktionen från protonpumpshämmare för att bara enstaka enda daglig dos behövdes samt för att fenomenet tolerans (vilket existerar en stort bekymmer tillsammans histamin-2-receptorantagonister) försvann.

Protonpumpshämmare existerar numera förstahandsval nära behandling från flera syrarelaterade störningar, som

• gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)
• eradikering från H pylori-infektion inom kombination tillsammans med antibiotika
• H pylori-negativa magsår
• profylax nära förskrivning från NSAID/ASA/coxiber mot patienter > 65 tid alternativt dem liksom uppvisar riskfaktorer
• profylax nära behandling tillsammans med lågdosheparin alternativt antikoagulantia hos patienter såsom uppvisar riskfaktorer (se nedan)
• profylax nära »dubbel trombocythämning« efter kardiovaskulära händelser hos dem likt uppvisar riskfaktorer
• profylax nära sålunda kallad trippelbehandling efter kardiovaskulära händelser
• profylax mot stressrelaterat ulkus hos Iva-patienter
• hypersekretoriska störningar liksom Zollinger–Ellisons syndrom (hypergastrinemi).

Rekommenderade doser samt behandlingslängd varierar beroende vid bakomliggande indikationer.

dem utgivna kliniska riktlinjerna att föreslå eller råda något sällan behandling tillsammans protonpumpshämmare beneath längre period än 8–12 veckor [8, 9].

Överförskrivning inom sluten samt öppen vård

Ett flertal studier besitter kommit fram mot för att mer än 50 andel från protonpumpshämmare förskrivs vid felaktiga alternativt tveksamma grundläggande principer eller fundament inom både sluten samt öppen vård.

dem vanligaste orsakerna mot överförskrivning redovisas inom uppgifter 1.

Ett flertal studier [10-13] besitter analyserat graden från samt orsaken mot överskrivning från protonpumpshämmare mot sjukhuspatienter. Justerade information visade för att bara ca 50 andel från förskrivningarna baserade sig vid vedertagna indikationer på grund av behandling tillsammans med protonpumpshämmare.

analys från motsvarande bruk beneath varierande uppföljningstider besitter demonstrerat för att viktiga förändringar inom förskrivningen ej tycks ske ovan period. Korrekta indikationer till behandling tillsammans protonpumpshämmare nära utskrivning ifrån vårdinstitution äger då definierats vilket dem indikationer vilket godkänts från exempelvis Läkemedelsverket alternativt dem liksom supportas från betydelsefull medicinsk litteratur.

Resultaten besitter demonstrerat för att minimalt numeriskt värde tredjedelar från dessa patienter erhöll receptbelagda protonpumpshämmare vid »felaktiga grunder«. inom motsvarande analyser ser man ingen skillnad inom överförskrivningsmönster mellan akademiska samt icke-akademiska sjukvårdsinrättningar [10]. Majoriteten från dessa studier besitter dock detta metodologiska problemet för att dem existerar retrospektiva.

Budskapet existerar emellertid sålunda entydigt för att denna upplysning måste behärska ligga ner mot bas till ett modifierad förskrivningsstrategi samt en ändrat förhållningssätt.

Muntorrhet, stomatit, gastrointestinal kandidos.

Intressant plats för att enstaka viktig faktor på baksidan olämplig fortsättning från behandlingen tillsammans protonpumpshämmare plats för att patienten redan nära inskrivningen vid vårdinstitution stod vid protonpumpshämmare, samt därvid följde ej enstaka väsentlig reflektion ovan detta fortsatta nödvändigheten beneath själva sjukhusvistelsen. mot detta bör adderas för att sjukhusläkare ofta fortsätter för att ordinera dessa medicin inom tron för att den tidigare förskrivningen existerar rätt samt för att insatt behandling måste tryggas även inför framtiden [14, 15].

Allt sammantaget illustrerar dessa påverkan nödvändigheten från ett mer djupgående medicinsk avstämning inför varenda utskrivningen från patienter ifrån landets samtliga sjukhus.

Inom primärvården fortsätter alltför ofta förskrivningen från protonpumpshämmare efter detta för att patienter skrivits ut ifrån sjukhuset, utan för att detta sker ett periodisk värdering från indikationen på grund av den fortsatta förskrivningen.

Inom den öppna vården utgör funktionell dyspepsi en kliniskt enhet tillsammans med massiv fara på grund av överskrivning från protonpumpshämmare [6]. detta existerar välkänt för att man inom primärvården alltför ofta ordinerar dessa medicin vid obestämd tidsperiod, utan någon periodisk omvärdering från chansen för att minska dosen alternativt för att helt slutföra behandlingen [16-18].

En ytterligare samling från patienter tillsammans med fara på grund av överförskrivning existerar dem såsom förskrivs kortikosteroider, oavsett kliniskt status, var detta ej finns tecken på grund av slemhinneskydd tillsammans med protonpumpshämmare.

Dessa patienter bör äga protonpumpshämmare angående samtidig NSAID- alternativt ASA-medicinering ges. Patienter yngre än 65 kalenderår liksom behandlas tillsammans med enbart NSAID/ASA alternativt coxiber, samt såsom saknar specificerade riskfaktorer, rekommenderas ej heller slemhinneskydd tillsammans protonpumpshämmare. uppgifter talar på grund av för att risken till för att förbättra enstaka kliniskt viktig gastrointestinal biverkan från coxiber alternativt NSAID/ASA ökar tillsammans med stigande ålder.

Antalet patienter liksom behöver behandlas (NNT, number needed to treat) på grund av för att enstaka sådan biverkan bör uppstå besitter rapporterats existera 10 hos patienter > 75 kalenderår, 25 hos patienter 65–74 kalenderår samt 66 hos dem < 65 tid. Tilläggas bör för att kombinationen från NSAID samt SSRI förmå förändra den hemostatiska processen (se nedan) samt främja seriös blödning, samt därför ifall möjligt bör undvikas alternativt ges tillsammans med protonpumpshämmare såsom profylax redan ifrån start.

detta tycks finnas enstaka synergistisk inverkan från NSAID samt SSRI, då SSRI-behandling leder mot ett markant minskning från trombocytinnehållet från serotonin. ett effekt från detta blir enstaka försämring från trombocyternas aggregationsförmåga samt förlängd blödningstid.

Behandling tillsammans med antikoagulerande substanser, vilket lågmolekylärt heparin alternativt warfarin, hos patienter utan någon ytterligare riskfaktor utgör ej ett tecken på grund av profylax tillsammans med protonpumpshämmare eftersom dessa antikoagulerande medicin ej existerar direkt gastrotoxiska.

Återigen, endast kombinationen tillsammans gastrotoxiska medicin ökar frekvensen från gastro­intestinal blödning samt därmed nödvändigheten från skydd tillsammans protonpumpshämmare. då apokumarol används liksom antikoagulationsmedel rekommenderas ett viss försiktighet nära förskrivning från protonpumpshämmare (särskilt omeprazol, esomeprazol samt lansoprazol) vid bas från möjlig hyperkoagulation, troligen orsakad från underlättad gastrisk absorption.

ingen påvisad interaktion besitter hittills klart dokumenterats mellan protonpumpshämmare samt direktverkande orala antikoagulantia (NOAK). Enbart tiklopidin alternativt klopidogrel självklart mot patienter utan riskfaktorer kräver ej profylax tillsammans protonpumpshämmare, vilket däremot existerar obligatoriskt ifall ASA ges (ensamt alternativt inom kombination tillsammans andra trombocythämmare) vilket sekundär profylax nära hjärtischemiska angrepp.

Profylax tillsammans protonpumpshämmare nära dubbel trombocythämning efter ST-höjningsinfarkt rekommenderas enbart mot högriskpatienter, i enlighet med Svensk kardiologisk förening [19]. ett välkänd interaktion mellan protonpumpshämmare samt klopidogrel finns vid CYP2C19-nivå inom levern tillsammans fara till negativa trombocyteffekter (se ovan).

Buksmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning, illamående/kräkningar, funduskörtelpolyper (godartade).

dem protonpumpshämmare såsom tycks minimera effekten vid leverns CYP2C19-system (till modell pantoprazol alternativt rabeprazol) kunna därför föredras inom kombination tillsammans klopidogrel.

Hos patienter tillsammans med levercirros samt portal hypertension finns ingen generell anledning för att förskriva protonpumpshämmare. Dessa substanser används däremot ofta inom daglig klinisk praxis tillsammans med ambitionen för att förhindra blödning ifrån mot modell hypertensiv gastropati.

Denna metod baseras vid information liksom demonstrerat vid ett viss hypersekretion från syra hos dessa patienter jämfört tillsammans normala individer. inom själva verket förmå ett ytterligare fara finnas, då användning från protonpumpshämmare kunna underlätta utvecklingen från spontan bakteriell peritonit.

Av massiv vikt på grund av förståelsen från dem bakomliggande mekanismerna till överförskrivningen från protonpumpshämmare existerar för att inse dem socioekonomiska faktorernas innebörd [18].

detta äger demonstrerat sig för att både nedsänkt intäkter samt nedsänkt utbildningsnivå existerar förknippade tillsammans med långvarigt utnyttjande samt överbruk från protonpumpshämmare [4, 5]. inom ett dansk rikstäckande kohortstudie från patienter såsom på grund av inledande gången behandlades tillsammans protonpumpshämmare samt därefter följdes upp inom tio tid kunde man visa för att långtidsanvändning fanns starkt associerad tillsammans med nedsänkt inkomst samt nedsänkt kurs även efter justering på grund av andra faktorer såsom skulle behärska påverka utfallet.

enstaka motsvarande från kanada lärande bekräftade associationen mellan för att bo inom områden tillsammans med nedsänkt socioekonomisk ställning eller tillstånd samt risken på grund av upphöjd samt förlängd förskrivning från protonpumpshämmare.

Hur avbryts/avvecklas ett långvarig behandling?

Då man konfronteras tillsammans med patienter likt står vid behandling tillsammans protonpumpshämmare tillsammans oklara indikationer alternativt vid bas från symtom/tillstånd var detta finns svag alternativt ingen tecken till användning, bör man utföra nästa överväganden inför avbrytandet från behandlingen.

Genom den resultat liksom kronisk behandling tillsammans med protonpumpshämmare äger vid gastrinnivåerna inom blodet, samt den därpå nästa hyperplasin från magsäckens ECL-celler, bör enstaka övergående hypersekretion från saltsyra förväntas då den inducerade effekten vid protonpumpen försvinner [20, 21]. Detta fenomen kallas »rebound hypersecretion«. enstaka resultat från detta kunna existera för att nya alternativt tidigare övre gastrointestinala symtom uppträder.

Protonpumpshämmare förmå, vilket andra medicin, ge biverkningar.

2009 visades för att upp mot 40 andel från friska individer likt avbröt enstaka 8 veckors behandling tillsammans med protonpumpshämmare rapporterade dyspepsi beneath dem inledande 4 veckorna efter avslutad behandling [23]. inom ett lärande ifrån götet [22] visades för att symtom efter utsättning plats signifikant korrelerade tillsammans graden från hypergastrinemi inducerad från protonpumpshämmaren. inom ett dansk lärande, vilket rekryterade 78 patienter utan klar tecken till användning från protonpumpshämmare, utvecklade nästan numeriskt värde tredjedelar från patienterna övre gastrointestinala symtom inom 6 månader efter utsättandet från protonpumpshämmare, samt 40 andel från dem ägde endoskopiska indikator vid lindrig esofagit [23, 24].

Följaktligen existerar detta viktigt för att undvika plötsligt utsättande, särskilt hos kroniska brukare, samt inom stället följa enstaka metod liksom syftar mot för att minska rekylfenomenet (rebound hypersecretion). Utsättande kunna ske genom för att stegvis vandra ner mot enstaka lägre dos alternativt mot ett intermittent dosering inför en slutligt försök för att helt sätta ut medicinen.

ett ytterligare metod kunna existera för att ersätta protonpumpshämmare tillsammans histamin-2-receptorantagonister (i betydelsefull dos), likt existerar enstaka mindre potent syrahämmare. Endast famotodin (10 mg) finns idag tillgänglig, dessutom receptfritt.

Konsekvenser från överanvändning

Överanvändning/missbruk från protonpumpshämmare, liksom beskrivs ovan, medför enstaka ökning från samhällets kostnader.

Internationella beräkningar äger gjort gällande för att upp mot numeriskt värde miljarder brittiska pund spenderas inom onödan vid protonpumpshämmare varenda kalenderår [25, 26]. ett ytterligare lärande beräknade apotekskostnaderna beneath enstaka 4-årsperiod hos mer än 20 000 patienter, såsom fått behandling tillsammans protonpumpshämmare baserad vid felaktiga indikationer, samt fann för att den totala kostnaden plats ca 3 000 000 US-dollar.

Låt oss då anta för att ca 50 andel från Sveriges förbrukning från protonpumpshämmare kunna ifrågasättas vid vetenskapliga samt kliniska grundläggande principer eller fundament. tillsammans med enstaka utgift på grund av den årliga, receptbaserade svenska förbrukningen från protonpumpshämmare vid 160 000 000 kronor inom 2019 års penningvärde (Figur 2) existerar detta tydlig för att frågan besitter massiv medicinsk samt hälsoekonomisk relevans.

Nog kunna dessa valuta användas vid förbättrad sätt. tillsammans ett fortsatt expansion från digitalisering från vården, ökning från icke receptbunden förbrukning från protonpumpshämmare (OTC, salg ovan disk) samt något som ökar i storlek eller antal utbud från nätbaserade medicinska konsultationer existerar detta rimligt för att anta för att denna problematik kommer för att växa sig allt större.

Överförskrivning samt framför allt långtidsbruk från protonpumpshämmare, särskilt hos äldre, förmå framkalla olika biverkningar likt beneath senare tid rapporterats inom en ökande antal publikationer [27].

flera från dessa studier existerar dock observationella samt belastas från en antal metodologiska svagheter, samt måste följaktligen tolkas tillsammans med massiv varsamhet. Sammantaget måste framhållas för att behandling tillsammans protonpumpshämmare insatt vid lämplig tecken existerar behäftad tillsammans många ett fåtal samt oftast godartade biverkningar (1–3 procent). Några från dessa biverkningar existerar troliga samt förutsägbara, medan andra existerar irrationella, oförutsägbara samt sällsynta.

dem allvarligaste biverkningarna från kronisk behandling tillsammans protonpumpshämmare existerar hypomagnesemi, enteriska infektioner (som turist­diarré) samt hos äldre människor främst infektioner tillsammans bakteriesläkte difficile samt akut njursjukdom (interstitiell nefrit).

Läs även Medicinsk kommentar:

Läkartidningen.

2021;118:20220

Läkartidningen 27-31/2021

Lakartidningen.se