Rena recept hemsida23
unge samt UNGA inom FAMILJEHEM samt HVB
<strong>BARN</strong> <strong>OCH</strong> <strong>UNGA</strong><br />
I <strong>FAMILJEHEM</strong><br />
<strong>OCH</strong> <strong>HVB</strong><br />
Handbok om<br />
socialnämndens<br />
ansvar samt uppgifter
Barn samt unga inom familjehem samt <strong>HVB</strong><br />
Handbok ifall socialnämndens ansvar samt uppgifter
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter angående ni uppger källan, exempelvis i<br />
utbildnings-material mot självkostnadspris, dock ni får ej nyttja texterna i<br />
kommersiella kontext.
Socialstyrelsen besitter ensamrätt för att besluta hur<br />
detta verk får användas, i enlighet med lagen () ifall upphovsrätt mot litterära<br />
och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och<br />
illustrationer existerar skyddade från upphovsrätten, samt ni måste äga upphovsmannens<br />
tillstånd till för att nyttja dem.<br />
ISBN <br />
Artikelnr <br />
Omslag Jupiter annonsering AB<br />
Sättning Edita Västra Aros AB<br />
Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, månad <br />
2
Förord<br />
En placering utanför detta egna hemmet existerar en stort ingrepp inom detta enskilda barnets<br />
eller den unges liv samt får även stora konsekvenser på grund av den övriga familjen.<br />
Det existerar en avgörande ansvar vilket samhället därmed tar vid sig inom rollen<br />
som ”ställföreträdande förälder”.
Vården inom familjehem alternativt bostad till vård eller<br />
boende (<strong>HVB</strong>) bör existera trygg samt trygg. Den bör även svara mot barnets<br />
eller den unges specifika behov från stöd samt hjälp. detta innebär för att omsorgen<br />
om dem samhällsvårdade barnen ej bara existerar socialtjänstens ansvar. Verksamheter<br />
som utbildning, hälso- samt medicinsk vård samt vård av tänder måste även ta sin sektion av<br />
ansvaret till för att placerade ungar samt unga bör erhålla sina behov tillgodosedda.<br />
Denna handbok riktar sig framförallt mot socialsekreterare vilket arbetar<br />
med placeringar från ungar samt unga inom familjehem samt <strong>HVB</strong>.
Den beskriver<br />
också socialnämndens omfattande ansvar samt ledningens information inom arbetet<br />
med för att producera förutsättningar till enstaka väl operativ aktivitet som<br />
uppfyller lagens krav.<br />
Handboken syftar mot för att underlätta användningen från detta regelverk som<br />
gäller vid området. Innehållet bygger inom huvudsak vid lagstiftning, förarbeten,<br />
rättsfall, JO-uttalanden samt inom viss mån insikt liksom baseras vid forskning<br />
och testad upplevelse då detta gäller samhällsvården från unge samt unga.<br />
Den kompletterar Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd (SOSFS<br />
) angående socialnämndens ansvar på grund av ungar samt unga inom familjehem, jourhem<br />
eller bostad på grund av vård alternativt boende, liksom trädde inom kraft den 1 oktober <br />
Arbetet tillsammans med föreskrifter, allmänna råd samt handbok äger ingått inom en regeringsuppdrag<br />
till Socialstyrelsen ifall för att ta fram en schema till trygg och<br />
säker vård inom familjehem samt <strong>HVB</strong>.
Uppdraget redovisades inom juni och<br />
omfattar även enstaka vägledning, Placerade barns skolgång samt välmående – en gemensamt<br />
ansvar, såsom utarbetats inom samarbete tillsammans med Skolverket. Vidare pågår<br />
arbete tillsammans med för att testa samt färdigställa en ämne på grund av grundutbildning från jourhem<br />
och familjehem, en bostad för att växa inom, likt kommer för att publiceras under<br />
våren <br />
Arbetet tillsammans med handboken besitter bedrivits inom projektform tillsammans utredaren Berith<br />
Josefsson vilket chef samt juristen Monica Jacobson, utredaren<br />
Marita Minell samt inspektören Gunilla Westerdahl likt projektmedarbetare.<br />
Vidare äger flera referensgrupper bidragit tillsammans värdefulla synpunkter under<br />
arbetets gång.<br />
Erik Höglund<br />
Avdelningschef<br />
Avdelningen på grund av regler samt tillstånd<br />
3
Innehåll<br />
Förord<br />
Läsanvisning 19<br />
Innehåll samt avgränsningar 19<br />
Förklaring från vissa term 20<br />
Förkortningar 21<br />
Aktuella lagar samt förordningar 22<br />
Del 1 Allmänna utgångspunkter 23<br />
Samhällsvårdens olika former 25<br />
Familjehem 25<br />
Jourhem 25<br />
Hem till vård alternativt boende (<strong>HVB</strong>) 26<br />
Samhällsvården inom siffror 27<br />
Årsstatistik 27<br />
Placeringsform, kön samt ålder 27<br />
Utvecklingen beneath ett tioårsperiod 28<br />
Samhällsvården ur olika perspektiv 30<br />
Några tendenser inom utvecklingen 30<br />
Begränsad undersökning ifall samhällsvården 30<br />
Hur detta går på grund av placerade små människor inom vuxenlivet 30<br />
Placerade barns skolresultat samt välmående 31<br />
Betydelsen från förbindelse tillsammans med hemmiljön 32<br />
Behandling på grund av unga tillsammans beteendeproblem 33<br />
Studier från familjehemmet 34<br />
Studier ifall sammanbrott samt återplacering 35<br />
Placerade barns passage mot välfärdsresurser 35<br />
Utslussning samt eftervård 36<br />
5
Innehåll<br />
De placerade barnens röster 36<br />
Socialstyrelsens diskussion tillsammans med ungar samt unga 36<br />
Barnombudsmannens intervjuer 37<br />
Lokal uppföljning från placerade barns erfarenheter 37<br />
Grundläggande regler samt principer 39<br />
Principen angående barnets bästa 40<br />
Barnets bästa inom barnkonventionen 40<br />
Barnets bästa inom stjärna samt LVU 40<br />
Bedömning från vilket liksom existerar barnets bästa 41<br />
Kontakt tillsammans föräldrar, bror/syster samt andra närstående 41<br />
Principerna ifall kontinuitet, flexibilitet samt att vara nära något 42<br />
Inte bara geografisk att vara nära något 43<br />
Anhörigprincipen 43<br />
Principen angående återförening tillsammans med föräldrarna 43<br />
Principen ifall en sammanhållet vårdansvar 44<br />
Del 2 Socialnämndens omfattande ansvar 45<br />
God standard 47<br />
Ledningssystem till systematiskt kvalitetsarbete 47<br />
Processer samt rutiner inom samhällsvården 48<br />
Uppmärksamma samt åtgärda missförhållanden 48<br />
Intern samt extern samverkan 49<br />
Systematiskt förbättringsarbete 50<br />
Riskanalyser 50<br />
Egenkontroll 50<br />
Personalens kompetens 51<br />
Kompetens nära handläggning från barn- samt ungdomsärenden 51<br />
Kompetens till arbetsuppgifter likt rör placerade ungar 52<br />
Kompetens på grund av personalen inom <strong>HVB</strong> 52<br />
God vård 54<br />
Begreppet god vård 54<br />
Vård vilket existerar trygg samt trygg 54<br />
Vård likt existerar ändamålsenlig 55<br />
Vård liksom präglas från kontinuitet 55<br />
6
Innehåll<br />
Tillgång mot familjehem samt <strong>HVB</strong> 57<br />
Kartlägga, organisera samt vidta åtgärder 57<br />
Analysera nödvändigheten från familjehem samt <strong>HVB</strong> 58<br />
Förutsättningar på grund av rekrytering från familjehem 58<br />
Upphandling från institutionsvård samt andra tjänster 59<br />
Samverkan kring kurs samt välbefinnande 61<br />
Socialnämndens ansvar till kurs samt välmående 61<br />
Socialtjänsten bör äga ett energisk roll dock ej ta ovan ansvaret 62<br />
När placeringen sker inom enstaka ytterligare samhälle 63<br />
Samverkan kring placerade små människor samt unga 63<br />
Särskilda bestämmelser ifall samverkansskyldighet 64<br />
Individuell strategi 65<br />
En vägledning äger tagits fram 65<br />
Del 3 Placeringsformer 67<br />
Stadigvarande vård samt fostran 69<br />
Medgivande på grund av privatplacering 69<br />
En viss uppfattning ifall barnet behövs 70<br />
Medgivandeutredning 70<br />
Socialnämndens fortsatta ansvar 71<br />
Beslut ifall vård 71<br />
Placering inom familjehem 73<br />
Hemmet bör existera utrett från ett socialnämnd 73<br />
När hemmet existerar utrett från enstaka ytterligare socialnämnd 74<br />
Information samt samråd före beslut 74<br />
Socialnämndens avtal tillsammans familjehemmet 75<br />
Placering inom jourhem 77<br />
Ett jourhem bör artikel utrett från socialnämnd 77<br />
Information samt samråd före beslut 78<br />
Begränsad vårdtid 79<br />
Vårdplan samt genomförandeplan förmå behövas 80<br />
7
Innehåll<br />
Konsulentstödda familjehem samt jourhem 81<br />
En socialnämnd bör utreda hemmet 81<br />
Avtal tillsammans med familjehemmet 81<br />
Socialnämndens ansvar 82<br />
Krav vid register 83<br />
Tystnadsplikt samt anmälningsskyldighet 83<br />
Metoder på grund av för att utreda familjehem samt jourhem 84<br />
Metod till första evaluering 84<br />
Utredning från familjehem samt jourhem 86<br />
Utredningens avsikt 86<br />
En släkt blir erkänd ursprunglig inom samt tillsammans med ett placering 86<br />
Uppmärksamma risker till barnets trygghet<br />
och säkerhet 87<br />
Utredningens innehåll 87<br />
Familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och<br />
levnadsvanor 88<br />
Boende samt närmiljö 89<br />
Personliga förutsättningar, attribut samt omsorgsförmåga 90<br />
Inställning mot uppdraget 91<br />
Särskilt ifall analys från jourhem 92<br />
Inställning hos unge samt unga vilket redan bor inom hemmet 92<br />
Informationskällor 93<br />
Intervjuer 93<br />
Hembesök 94<br />
Registeruppgifter 94<br />
Referenser 95<br />
En samlad evaluering från hemmets lämplighet 96<br />
Sammanställning från utredningen 96<br />
Dokumentation beneath utredningen 96<br />
Partsinsynen 97<br />
Placering inom <strong>HVB</strong> 98<br />
Socialtjänsten besitter detta sammanhållande ansvaret 98<br />
8
Innehåll<br />
Tillstånd behövs till enskilda <strong>HVB</strong> 99<br />
Regler till <strong>HVB</strong> inom förordning samt föreskrifter 99<br />
Lag angående obligatorisk registerkontroll från personalen <br />
Vårdens innehåll <br />
Skolgång på grund av unge samt unga inom <strong>HVB</strong> <br />
Ungdomar liksom ej existerar skolpliktiga <br />
Hälso- samt medicinsk hjälp nära placering inom <strong>HVB</strong> <br />
Egenvård <br />
Hemlandstinget äger kostnadsansvaret <br />
Tvång samt begränsningar förutsätter lagstöd <br />
Dokumentation inom <strong>HVB</strong> <br />
Gallring från data inom personakter <br />
De särskilda ungdomshemmen <br />
SiS bör skyndsamt anvisa lokal <br />
SiS förmå besluta ifall utskrivning <br />
SiS förmå besluta ifall något som är kortvarigt eller inte permanent omplacering <br />
SiS existerar personlig skolhuvudman <br />
SiS besitter särskilda befogenheter <br />
Den unges rättssäkerhet <br />
Dokumentation samt evaluering <br />
Den statliga tillsynen <br />
Nationella <strong>HVB</strong>-registret <br />
Placeringar ovan nationsgränser <br />
Ny reglering bestämd från riksdagen <br />
Svenska placeringar utomlands <br />
Familjehem liksom ändrar bostadsort utomlands <br />
Utländska placeringar inom land <br />
Barnets bästa existerar utslagsgivande <br />
Uppehållstillstånd på grund av barnet <br />
Socialnämndens ansvar efter beslut angående godkännande <br />
Delegering från beslut <br />
Tillfällig placering från utländsk organisation <br />
9
Innehåll<br />
Del 4 Barnets rättigheter och<br />
vårdnadshavarens ställning <br />
Barns behov samt rättigheter <br />
Barns behov <br />
Barns behov inom centrum (BBIC) <br />
Barnets korrekt mot delaktighet <br />
Rätt mot betydelsefull data <br />
Barnet bör ett fåtal kontaktuppgifter <br />
Information angående skälet mot placeringen <br />
Information ifall rättigheter <br />
Barnets riktig för att anlända mot tals <br />
Barnets möjligheter för att påverka <br />
Barnets korrekt mot integritet <br />
Sekretess inom förhållande mot vårdnadshavare <br />
Sekretess inom förhållande mot andra personer <br />
Barnets korrekt mot insyn inom sin personlig personakt <br />
Barns korrekt mot insatser oberoende från samtycke <br />
Barn ifrån 15 kalenderår är kapabel erhålla öppna insatser <br />
När vårdnadshavarna ej existerar överens <br />
Vårdnadshavarens ställning <br />
Vårdnadshavarens ansvar på grund av barnet <br />
Vårdnadshavarens effekt ovan vården <br />
Vårdnadshavarens roll nära enstaka frivillig placering <br />
Vårdnadshavarens roll nära enstaka LVU-placering <br />
Förmynderskapet påverkas ej <br />
Vårdnadshavarens korrekt mot insyn samt delaktighet <br />
Socialtjänstens ansvar på grund av samverkan tillsammans vårdnadshavaren <br />
Socialtjänsten äger ett långtgående informationsskyldighet <br />
Vårdnadshavarens korrekt mot insyn inom barnets personakt <br />
Rätten för att bestrida beslut <br />
Föräldrarna bör bidra mot kommunens kostnader <br />
Umgängesfrågor <br />
Barnets umgänge tillsammans föräldrarna <br />
10
Innehåll<br />
Kontakt tillsammans bror/syster samt andra närstående <br />
Umgänge nära vård i enlighet med solen <br />
Barnets chans för att påverka umgänget <br />
Umgänge nära vård i enlighet med LVU <br />
Planering från umgänget <br />
Den unges inställning bör tillmätas innebörd <br />
Umgängesbegränsning i enlighet med LVU <br />
Skäl till umgängesbegränsning <br />
Totalt umgängesförbud <br />
Hemlighålla barnets vistelseort <br />
Begränsa umgänget tillsammans mamma/pappa vilket inte<br />
är vårdnadshavare <br />
Beslut angående umgängesbegränsning bör övervägas <br />
Begränsa umgänget tillsammans bror/syster samt andra närstående <br />
Vårdnadsöverflyttning <br />
Skäl mot vårdnadsöverflyttning inom vissa situationer <br />
Vårdnadsöverflyttning mot familjehemsföräldrar <br />
Beslut för att uppväcka mål ifall vårdnadsöverflyttning <br />
Råd samt stöd mot dem nya vårdnadshavarna <br />
Ekonomisk belöning mot barnets nya vårdnadshavare <br />
Umgängesrätt samt underhållsskyldighet <br />
Adoption <br />
Villkor på grund av adoption <br />
Adoption såsom alternativ mot familjehemsplacering <br />
Adoption efter vårdnadsöverflyttning <br />
Barnets rättsliga ställning efter enstaka adoption <br />
Del 5 Placering från detta enskilda barnet <br />
Vårdplanen <br />
Vårdplanens avsikt <br />
Vårdplanens innehåll <br />
Målet tillsammans vården <br />
Vårdtidens längd <br />
11
Innehåll<br />
Särskilda insatser <br />
Barnets umgänge tillsammans med föräldrar samt närstående <br />
Barnets samt vårdnadshavarens inställning <br />
Samtycke mot vårdplanen <br />
Samtycket bör existera på papper eller digitalt <br />
Samtycket är kapabel återkallas <br />
Vård i enlighet med LVU - trots samtycke mot frivillig vård <br />
Samtycke nära brådskande placeringar <br />
Vårdplanen kunna behöva revideras <br />
Principer nära omröstning från bostad <br />
Val från vårdform <br />
Val från bostad <br />
Undersöka chansen för att placera inom nätverket <br />
Placering från bror/syster <br />
Särskild kompetens samt särskilt stöd förmå behövas <br />
Att beakta nära omröstning från <strong>HVB</strong> <br />
Konsultation inför omröstning från behandlingsinsats <br />
Ekonomiska hänsyn <br />
Avtal angående ömsesidigt åtaganden <br />
Avtal mellan socialnämnden samt familjehemmet <br />
Avtal mellan socialnämnden samt en jourhem <br />
Generella villkor på grund av familjehem samt jourhem <br />
Frågor ifall kompensation <br />
Bidrag samt andra sociala förmåner <br />
Avtal nära placering inom <strong>HVB</strong> <br />
Beslutsunderlag samt placeringsbeslut <br />
Vad beslutsunderlaget bör innehålla <br />
Barnets vårdbehov samt hemmets tillgångar <br />
Aktuell familjehemsutredning <br />
Övervägande från placering hos närstående <br />
Placeringsbeslut <br />
12
Innehåll<br />
Förberedelser inför enstaka placering <br />
Barnet inom fokus <br />
Information <br />
Inskolning <br />
Information samt stöd mot barnets vårdnadshavare <br />
Krisstöd <br />
Information <br />
Information mot familjehemmet <br />
Nödvändiga information förmå lämnas mot familjehemmet <br />
Familjehem omfattas ej från socialtjänstsekretess <br />
Kontrakterade familjehem samt jourhem <br />
Information mot <strong>HVB</strong> <br />
Information mot utbildningsinstitution samt hälso- samt medicinsk hjälp <br />
Del 6 Vårdens genomförande <br />
Socialtjänstens förbindelse tillsammans med barnet alternativt den unge <br />
Den särskilda socialsekreterarens roll <br />
Relationens innebörd till barnet <br />
Socialsekreterarens förbindelse tillsammans barnet <br />
Genomförandeplan <br />
Syfte samt tillvägagångssätt <br />
Planen bör upprättas inom samband tillsammans med placeringen <br />
Delaktighet inom planeringen <br />
Planen upprättas tillsammans tillsammans med den liksom ger vården <br />
Genomförandeplanens innehåll <br />
Särskilda insatser <br />
Insatser likt andra huvudmän äger ansvar på grund av <br />
Umgänge tillsammans föräldrar samt andra närstående <br />
Socialtjänstens förbindelse tillsammans med barnet <br />
Uppföljning från genomförandeplanen <br />
Planering inför vårdens upphörande <br />
13
Innehåll<br />
Råd, stöd samt ytterligare hjälp mot föräldrar <br />
Stöd mot föräldrarna avlastar barnet <br />
Information samt delaktighet <br />
Stödet förmå artikel från olika stöt <br />
Exempel vid vilket föräldrar önskar <br />
Råd, stöd samt ytterligare hjälp mot hemmet <br />
Stora krav ställs vid familjehemmet <br />
Samarbetet mellan familjehem samt socialtjänst <br />
Vikten från för att tydliggöra ömsesidigt förväntningar <br />
Utbildning mot familjehem samt jourhem <br />
Socialstyrelsens ämne på grund av grundutbildning <br />
Stöd samt handledning <br />
Kontinuerligt stöd <br />
Fortbildning samt handledning <br />
Erfarenhetsutbyte tillsammans med andra familjehem <br />
Dokumentation beneath placeringen <br />
Socialtjänstens dokumentationsskyldighet <br />
Dokumentation inom barnets personakt <br />
Dokumentation från diskussion tillsammans med ungar <br />
Vägledning angående register från barnets bästa <br />
Video- samt bandinspelningar från diskussion tillsammans med unge <br />
Dokumentation inom familjehemsakten <br />
Rätt mot insyn inom familjehemsakten <br />
Regler ifall gallring <br />
Del 7 Socialnämndens ansvar för att noga följa vården <br />
Uppföljningens avsikt samt innehåll <br />
En prioriterad övning <br />
Syfte <br />
Områden vilket ständigt bör följas upp <br />
Hälsa <br />
Utveckling samt socialt beteende <br />
14
Innehåll<br />
Skolgång <br />
Relationer mot anhöriga samt andra närstående <br />
Uppföljningen bör omfatta mottagning samt konversation <br />
Regelbundna mottagning inom familjehem samt <strong>HVB</strong> <br />
Enskilda konversation tillsammans med barnet alternativt den unge <br />
Samtal tillsammans med familjehemsföräldrarna <br />
Samtal tillsammans anställda vid <strong>HVB</strong> <br />
Samtal tillsammans med vårdnadshavarna <br />
Särskilt angående långsiktig vård inom familjehem <br />
Behov från ytterligare insatser <br />
Handläggningen nära behov från ytterligare insatser <br />
Utredning <br />
Beslut <br />
Större förändringar inom en familjehem <br />
Ny alternativt kompletterad familjehemsutredning <br />
Separation mellan familjehemsföräldrar <br />
Övervägande från vården <br />
Ett övervägande existerar inget formellt beslut <br />
Om placeringen bör prövas inom sak <br />
Underlag till nämndens övervägande <br />
Övervägandet bör även artikel framtidsinriktat <br />
Överväga vårdnadsöverflyttning <br />
Förnyade överväganden varenda halvår <br />
Inget formellt beslut saknas <br />
Fortlöpande omprövning från vården <br />
Skyldighet för att ompröva vård i enlighet med 3 § LVU <br />
Utebliven omprövning <br />
Vad utredningen bör innehålla <br />
Handläggning från omprövningsärenden <br />
Risker samt missförhållanden <br />
Kännedom angående missförhållanden inom nutid <br />
15
Innehåll<br />
Riskfaktorer samt riskmiljöer <br />
Erfarenheter ifrån Vanvårdsutredningen <br />
Risker inom dagens samhällsvård <br />
Förebygga samt uppmärksamma missförhållanden <br />
Åtgärder nära misstänkta alternativt konstaterade<br />
missförhållanden <br />
Vikten från för att äga rutiner <br />
Omedelbar skyddsbedömning samt analys <br />
Polisanmälan nära anklagelse angående förbrytelse <br />
Familjehemsföräldrars ställning <br />
Information mot vårdnadshavaren <br />
Beslut angående förbud för att ta emot unge inom sitt bostad <br />
Omplacering <br />
Omplacering existerar enstaka ingripande åtgärd <br />
Orsaker mot omplacering <br />
Den unges samt vårdnadshavarens rättigheter <br />
Omplacering nära vård i enlighet med stjärna <br />
Omplacering nära vård i enlighet med LVU <br />
En omplacering bör föregås från ett analys <br />
Utredningen bör artikel förutsättningslös samt allsidig <br />
Noggranna förberedelser inför flyttningen <br />
Överflyttning från placeringsärende <br />
Bedömningskriterier nära överflyttning från ärenden <br />
Starkast anknytning <br />
Den enskildes önskemål <br />
Hjälpbehovets längd <br />
Överflyttning från ärenden liksom rör placerade unge <br />
Vägledande principer på grund av vård utanför detta egna hemmet <br />
Placeringskommunens sammanhållna vårdansvar <br />
Barnets bästa <br />
Exempel vid situationer då enstaka överflyttning kan<br />
vara lämplig <br />
16
Innehåll<br />
Del 8 ämnen kring vårdens upphörande <br />
Begäran angående för att vården bör upphöra <br />
Begäran ifall för att vård i enlighet med solen bör upphöra <br />
Begäran angående för att vård i enlighet med LVU bör upphöra <br />
Hemtagningsutredning <br />
Beslut ifall vårdens upphörande <br />
Upphörande från vård i enlighet med solen <br />
Upphörande från vård i enlighet med LVU <br />
Vårdens upphörande inom miljöfallen <br />
Vårdens upphörande inom beteendefallen <br />
Flyttningsförbud <br />
Förbudet syftar mot för att tillgodose barnets bästa <br />
Socialnämnden kunna ansöka angående flyttningsförbud <br />
Tillfälligt flyttningsförbud <br />
Förutsättningar till flyttningsförbud <br />
Flyttningsförbud existerar ett temporär åtgärd <br />
I avvaktan vid för att LVU-ansökan prövas <br />
Flyttningsförbud inom avvaktan vid vårdnadsöverflyttning <br />
Flyttningsförbud bör övervägas minimalt plats tredjeplats tidsperiod <br />
Planering inför vårdens upphörande <br />
Planera inom god tidsperiod samt tillsammans med struktur <br />
LVU inom hemmet <br />
Särskilt ifall successiv utslussning ifrån <strong>HVB</strong> <br />
Förstärkt vårdkedja inom den statliga ungdomsvården <br />
Socialnämndens ansvar efter avslutad vård <br />
Ansvarig samhälle efter avslutad vård <br />
Stöd samt hjälp efter avslutad vård <br />
Fortsatt förbindelse tillsammans hemmet samt personligt stöd <br />
Hjälp tillsammans bostad, studier alternativt sysselsättning <br />
Stöd mot vårdnadshavaren samt yngre små människor <br />
17
Innehåll<br />
Uppföljning inom samförstånd sedan vården upphört <br />
Ungdomar såsom ej önskar ta emot hjälp <br />
Uppföljning oberoende från samtycke <br />
Bakgrund mot den nya bestämmelsen <br />
Restriktiv evaluering <br />
Uppföljningens innehåll <br />
Möjlighet för att liksom myndig ta sektion från sin personakt <br />
Del 9 Övriga detaljer A-Ö <br />
Barnbidrag <br />
Barnpension <br />
Folkbokföring <br />
God man <br />
God man i enlighet med föräldrabalken <br />
God man till ensamkommande små människor <br />
Offentligt biträde <br />
Ombud <br />
Part <br />
Pass <br />
Polishandräckning <br />
Sekretessprövning <br />
Sekretessbrytande bestämmelser inom OSL <br />
Studiehjälp <br />
Stödperson inom kontakten tillsammans socialtjänsten <br />
Underhållsbidrag samt underhållstöd <br />
Överförmyndaren <br />
Referenser <br />
Bilaga <br />
18
Läsanvisning<br />
Innehåll samt avgränsningar<br />
Denna handbok fokuserar vid dem information liksom socialtjänsten ställs inför<br />
när ungar samt unga behöver vård utanför detta egna hemmet.
Innehållet i<br />
handboken förutsätter för att socialtjänsten redan äger utfört enstaka utredning<br />
av barnets behov från skydd alternativt stöd i enlighet med 11 kap. 1 samt 2 §§ stjärna och<br />
kommit fram mot för att barnet behöver placeras inom en familjehem alternativt <strong>HVB</strong>.<br />
För vägledning inom problem att diskutera vilket gäller socialnämndens utredningsskyldighet<br />
inom den sociala barn- samt ungdomsvården hänvisas mot Socialstyrelsens<br />
allmänna råd (SOSFS ) ifall handläggning samt register av<br />
ärenden vilket rör unge samt unga, den tillhörande handboken samt formulär<br />
och stöddokument inom BBIC.<br />
Denna handbok existerar indelad inom nio delar samt existerar tänkt för att användas som<br />
en uppslagsbok.
inom arbetet tillsammans med för att disponera innehållet besitter strävan varit<br />
att sålunda långt möjligt följa socialnämndens ansvar på grund av olika information i<br />
tidsordning – ifrån förberedelser inför vård inom familjehem alternativt <strong>HVB</strong> till<br />
socialnämndens ansvar efter avslutad vård. Detta äger dock ej varit möjligt<br />
fullt ut eftersom handboken även belyser flera andra problem att diskutera.
Handbokens<br />
karaktär från uppslagsbok innebär för att den medvetet innehåller<br />
vissa upprepningar från text.<br />
För för att utföra detta enklare för att orientera sig inom texten innehåller handboken<br />
många hänvisningar mellan olika segment samt avsnitt liksom hänvisningar<br />
till andra handböcker samt annat ämne liksom publicerats från Socialstyrelsen.<br />
För för att tydliggöra regelverket återges dessutom bestämmelser inom lagar,<br />
förordningar samt föreskrifter inom särskilda rutor.
Handboken innehåller en<br />
detaljerad innehållsförteckning dock ej något sakregister. Den liksom vill<br />
söka efter vissa mening inom texten ges ändå chans mot detta eftersom handboken<br />
också existerar tillgänglig vid Socialstyrelsens hemsida (pdf).<br />
Denna handbok syftar ej mot för att ge svar vid problem att diskutera ifall vilken vårdform<br />
– familjehem alternativt <strong>HVB</strong> – likt lämpar sig bäst till olika kategorier av<br />
barn samt unga alternativt vilket bostad, liksom bör väljas inom detta enskilda fallet.
Den<br />
innehåller därför ej några beskrivningar från specifika grupper från barn<br />
och unga alternativt metoder inom arbetet. Svar vid ämnen finns även inom flera andra<br />
handböcker liksom tidigare publicerats från Socialstyrelsen, titta vidare under<br />
Referenser.<br />
19
Läsanvisning<br />
Handboken innehåller ej heller någon vägledning inom ämnen likt rör<br />
ekonomiska ersättningar mot familjehem alternativt upphandling från <strong>HVB</strong>.
I<br />
denna sektion hänvisas inom stället mot cirkulär samt publikationer ifrån Sveriges<br />
Kommuner samt Landsting (SKL).<br />
Förklaring från vissa begrepp<br />
Vad liksom sägs angående ”familjehemsföräldrar” samt ”familjehem” gäller inom relevanta<br />
delar även jourhemsföräldrar samt jourhem.<br />
I Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd (SOSFS ) om<br />
socialnämndens ansvar till små människor samt unga inom familjehem, jourhem eller<br />
hem på grund av vård alternativt boende avses tillsammans begreppet ”unga” personer såsom har<br />
fyllt 18 dock ej 21 kalenderår.
inom denna handbok används ofta begreppet ”barn<br />
och unga” likt en samlingsbegrepp på grund av åldersgruppen tid. från språkmässiga<br />
skäl talas ibland enbart angående ”barnet” även angående texten även kan<br />
gälla ungdomar likt fyllt 18 kalenderår. då begreppet ”ung person” används menas<br />
en individ såsom tillhör åldersgruppen år.<br />
I texten används begreppet ”socialnämnd” på grund av för att märka detta ansvar<br />
som åvilar socialnämnden samt då beslut ej kunna delegeras mot tjänstemän.<br />
Begreppet ”socialtjänst” syftar inom huvudsak vid detta sysselsättning vilket tjänstemännen<br />
utför vid delegation från nämnden.<br />
Begreppet ”samhällsvård” omfattar placeringar från unge samt unga i<br />
jourhem, familjehem samt bostad på grund av vård alternativt boende (<strong>HVB</strong>).
Denna verksamhet<br />
svarar mot vilket liksom inom den officiella statistiken ovan socialtjänstens<br />
insatser till ungar samt unga, inom registerstudier samt viss ytterligare undersökning kalllas<br />
”heldygnsvård”.<br />
I begreppet ”hem på grund av vård alternativt boende” ingår även dem särskilda ungdomshem<br />
som Statens institutionsstyrelse ansvarar till angående inget annat sägs.<br />
20
Läsanvisning<br />
Förkortningar<br />
ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis<br />
BBIC Barns behov inom centrum<br />
Bet.
Betänkande<br />
BO Barnombudsmannen<br />
BrB Brottsbalken<br />
BUP Barn- samt ungdomspsykiatri<br />
BVC Barnavårdscentral<br />
HFD Högsta förvaltningsdomstolen<br />
HSL Hälso- samt sjukvårdslagen<br />
JO Justitieombudsmannen<br />
LSS Lagen angående stöd samt service mot vissa funktionshindrade<br />
LOU Lagen ifall offentlig upphandling<br />
LU Lagutskottet<br />
LVU Lagen tillsammans särskilda bestämmelser ifall vård från unga<br />
MTFC Multidimensional Treatment Foster Care<br />
MVG motarbeta våld samt gäng<br />
MultifunC Multifunktionell behandling vid institution samt inom närmiljö<br />
OSL Offentlighets- samt sekretesslagen<br />
PDL Patientdatalagen<br />
PSL Patientsäkerhetslagen<br />
Prop.
Proposition<br />
RÅ Regeringsrättens årsbok<br />
SFB Socialförsäkringsbalken<br />
SFS Svensk författningssamling<br />
SKL Sveriges Kommuner samt Landsting<br />
FB Föräldrabalken<br />
FL Förvaltningslagen<br />
SiS Statens institutionsstyrelse<br />
SoF Socialtjänstförordningen<br />
SoL Socialtjänstlagen<br />
SOSFS Socialstyrelsens författningssamling<br />
SOU Statens offentliga utredningar<br />
SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten<br />
21
Läsanvisning<br />
Aktuella lagar samt förordningar<br />
Folkbokföringslagen ()<br />
Förordningen () ifall underhållsstöd<br />
Förordningen () angående belastningsregister<br />
Förordningen () ifall misstankeregister<br />
Förvaltningslagen ()<br />
Föräldrabalken ()<br />
Hälso- samt lagar om sjukvård ()<br />
Lagen () angående verkställighet från sluten ungdomsvård<br />
Lagen () ifall stöd samt service mot vissa funktionshindrade<br />
Lagen () tillsammans med särskilda bestämmelser angående vård från unga<br />
Lagen () angående belastningsregister<br />
Lagen () ifall misstankeregister<br />
Lagen () ifall god man till ensamkommande barn<br />
Lagen () ifall registerkontroll från anställda nära liknande bostad på grund av vård eller<br />
boende vilket tar emot barn<br />
Offentlighets- samt sekretesslagen ()<br />
Patientdatalagen ()<br />
Patientsäkerhetslagen ()<br />
Passlagen ()<br />
Polislagen ()<br />
Skollagen ()<br />
Socialförsäkringsbalken ()<br />
Socialtjänstlagen ()<br />
Socialtjänstförordningen ()<br />
Studiestödsförordningen ()<br />
Studiestödslagen ()<br />
Tandvårdslagen ()<br />
Utlänningslagen ()<br />
22
Del 1<br />
Allmänna utgångspunkter<br />
23
Samhällsvårdens olika former<br />
Barn samt unga liksom behöver vård utanför detta egna hemmet är kapabel efter beslut<br />
av socialnämnden tas emot inom familjehem, jourhem alternativt bostad till vård<br />
eller boende (<strong>HVB</strong>).
Socialnämnden är kapabel genom ett därför kallad privatplacering<br />
även medverka mot för att en små människor får bo stadigvarande hos ett annan<br />
familj, utan för att detta existerar fråga angående ett placering inom familjehem.<br />
Familjehem<br />
Med familjehem avses, i enlighet med 3 kap. 2 § SoF, en enskilt bostad vilket vid uppdrag<br />
av socialnämnden tar emot små människor på grund av stadigvarande vård samt fostran<br />
eller vuxna på grund av vård samt omvårdnad samt vars aktivitet ej bedrivs yrkesmässigt.<br />
Med yrkesmässigt bedriven aktivitet avses för att den bedrivs<br />
kontinuerligt inom förvärvssyfte.<br />
Ett familjehem är kapabel antingen existera en bostad inom barnets nätverk, en därför kalllat<br />
nätverkshem, alternativt en bostad var familjehemsföräldrarna ej besitter någon<br />
tidigare relation mot barnet.<br />
Insatsen familjehem förekommer även inom lagstiftningen angående stöd och<br />
service mot vissa funktionshindrade (9 § 8 LSS).
Familjehem i enlighet med LSS<br />
är ett bidrag vilket kunna komma ifråga till ungar samt ungdomar tillsammans svåra<br />
funktionshinder vilket trots stödinsatser ej förmå bo kvar inom föräldrahemmet.<br />
Placering inom familjehem i enlighet med LSS kunna även aktualiseras angående barnet eller<br />
den unga behöver vandra inom skolan vid ytterligare ort samt därför ej förmå bo hos sina<br />
föräldrar.
1 Insatsen existerar enbart enstaka frivillig boendeform samt ges ej på grund av att<br />
skydda barnet alternativt kompensera på grund av bristande föräldraförmåga. titta vidare<br />
Socialstyrelsens handbok ifall stöd mot ungar samt unga tillsammans funktionsnedsättning.<br />
2<br />
Jourhem<br />
Med jourhem avses, i enlighet med 6 kap.
6 § tredjeplats stycket solen, en enskilt hem<br />
som nära upprepade tillfällen tar emot små människor på grund av något som är kortvarigt eller inte permanent vård samt fostran.<br />
För dessa bostad finns särskilda regler. Enskilda bostad inom barnets nätverk, som<br />
tar emot en samt identisk små människor till ett alternativt flera mindre perioder, omfattas<br />
inte från jourhemsbestämmelserna.
(Se vidare kapitlet Placering inom jourhem<br />
i sektion 3).<br />
1 Prop. / s. 80<br />
2 Socialstyrelsen (f) s. 64<br />
25
1<br />
Samhällsvårdens olika former<br />
Hem på grund av vård alternativt boende (<strong>HVB</strong>)<br />
Med bostad till vård alternativt boende avses, i enlighet med 3 kap.
1 § SoF, en bostad inom<br />
socialtjänsten likt tar emot enskilda på grund av vård alternativt behandling inom förening<br />
med en boende. angående en sådant bostad drivs från en bolag, ett förening, en<br />
samfällighet, ett stiftelse alternativt enstaka enskild individ behövs dessutom för att verksamheten<br />
bedrivs yrkesmässigt.<br />
För vård från unga såsom vid bas från eget beteende i enlighet med 3 § LVU behöver<br />
stå beneath särskilt exakt tillsyn bör detta finnas särskilda ungdomshem<br />
(12 § inledande stycket LVU).
nödvändigheten från liknande bostad bör tillgodoses av<br />
staten. Definitionsmässigt existerar även dem särskilda ungdomshemmen <strong>HVB</strong>. 3<br />
3 Prop. / s. 51<br />
26
Samhällsvården inom siffror<br />
Årsstatistik<br />
Den officiella statistiken ovan socialtjänstens insatser på grund av ungar samt unga<br />
innehåller enstaka massiv mängd information angående små människor samt unga vilket får därför kallad<br />
heldygnsvård i enlighet med solen alternativt LVU.
4 Statistik ovan denna verksamhet<br />
redovisas inom enstaka årlig redogörelse ifrån Socialstyrelsen. 5 inom den officiella årsstatistiken<br />
används fyra olika mått:<br />
• Nytillkomna ungar samt unga (ej heldygnsinsats beneath dem föregående<br />
fem åren)<br />
• små människor samt unga till vilka insatser påbörjades beneath året<br />
• små människor samt unga tillsammans med pågående bidrag den 1 november<br />
• små människor samt unga likt erhållit bidrag någon gång beneath året<br />
Enligt kommunernas framställning fick cirka 26 ungar samt unga <br />
år heldygnsinsatser någon gång beneath kalenderår Den 1 november samma<br />
år ägde cirka 18 små människor samt unga ett heldygnsinsats samt beneath året påbörjades<br />
sådana insatser på grund av 11 ungar samt unga.
från dessa plats ungefär<br />
8 nytillkomna (se definition ovan). 84 andel från dessa nytillkomna<br />
fick vård i enlighet med stjärna liksom inledande bidrag, 15 andel blev omedelbart omhändertagna<br />
enligt LVU samt numeriskt värde andel fick vård i enlighet med LVU.<br />
Placeringsform, kön samt ålder<br />
Familjehem existerar den inom särklass vanligaste placeringsformen.
Bland barn<br />
och unga tillsammans bidrag den 1 november plats 67 andel placerade i<br />
familjehem samt inom åldersgruppen tid nära 90 andel. 6<br />
Fler pojkar än flickor berördes från någon typ från heldygnsinsats under<br />
, oavsett redovisningsmått. Knappt 60 andel plats pojkar samt drygt<br />
40 andel flickor. Pojkarna plats inom något högre utsträckning än flickorna<br />
placerade inom <strong>HVB</strong> jämfört tillsammans med inom familjehem.<br />
Åldersgruppen kalenderår dominerade oavsett redovisningsmått.
Bland<br />
nytillkomna små människor samt unga (exklusive omedelbara LVU) fanns åldersgruppens<br />
andel nära 60 procent.<br />
4 Begreppet dygnet runt vård, likt används inom den officiella statistiken samt inom registerstudier, existerar liktydigt<br />
med samhällsvård.<br />
5 Socialstyrelsen (d)<br />
6 tillsammans familjehem avses denna plats även jourhem.<br />
27
1 Samhällsvården inom siffror<br />
Utvecklingen beneath ett tioårsperiod<br />
I detta nästa redovisas inom korthet hur samhällsvården äger förändrats under<br />
perioden tillsammans avseende vid antal unge samt unga inom olika åldersgrupper,<br />
placeringsformer samt placeringstider.
I Skogsskötselserien ingår: 1.Redovisningen bygger i<br />
huvudsak vid information likt avser den 1 november respektive år.<br />
• Heldygnsinsatserna på grund av små människor samt unga äger ökat kraftigt beneath perioden.<br />
Ökningen från påbörjade heldygnsinsatser sett mot andelen barn<br />
och unga inom åldersgruppen inom befolkningen (relativt års värde) var<br />
80 andel mellan år samt Ökningen dem senaste åren<br />
anses mot största delen förklaras från ensamkommande asylsökande<br />
barn.
7<br />
• Åldersgruppen kalenderår äger dominerat beneath inom stort sett kurera perioden<br />
och besitter även ökat kraftigt beneath senare kalenderår. från samtliga unge och<br />
unga vilket plats placerade till vård i enlighet med solen alternativt LVU den 1 november<br />
tillhörde nästan hälften denna åldersgrupp jämfört tillsammans 11<br />
procent kalenderår <strong>HVB</strong> (ej SiS-hem) existerar den placeringsform liksom står<br />
för den största andelen från ökningen.<br />
• detta besitter blivit allt vanligare för att unge samt unga placeras inom jourhem och<br />
nätverkshem.
Andelen unge samt unga likt den 1 november fanns placerade<br />
i jourhem ökade beneath perioden ifrån ca fyra mot ca 20 procent.<br />
När detta gäller familjehemsplacerade små människor samt unga besitter detta även blivit<br />
vanligare för att dem placeras inom således kallade nätverkshem. beneath perioden<br />
ökade denna andel ifrån ca nio mot ca 15 procent.<br />
• Antalet privata <strong>HVB</strong> äger ökat kraftigt beneath dem senaste decennierna.<br />
Av dem ca 5 ungar samt unga vilket plats <strong>HVB</strong>-placerade den 1 november<br />
fanns ungefär hälften placerade inom <strong>HVB</strong> likt drivs inom enskild<br />
regi.<br />
• dem genomsnittliga placeringstiderna (beräknade vilket medianvärden)<br />
har genomgående blivit mindre beneath perioden.
Förändringen<br />
är störst inom familjehemsvården var placeringstiden minskade från<br />
drygt nio månader kalenderår mot drygt sex månader till jourhem<br />
minskade placeringstiden ifrån 50 mot 44 dagar beneath identisk period.<br />
De statliga ungdomshemmen äger inom allmänhet betydligt mindre placeringstider<br />
än andra <strong>HVB</strong>-verksamheter.
Den genomsnittliga placeringstiden<br />
minskade obetydligt nära dessa, medan placeringstiden för<br />
övriga <strong>HVB</strong> minskade ifrån 86 dagar tid mot 67 dagar kalenderår <br />
7 ingen kategori inom statistiken. Slutsatsen bygger vid andelen ungar tillsammans ytterligare vårdnadshavare än<br />
föräldrar alternativt okänd vårdnadshavare.<br />
28
Samhällsvården inom siffror<br />
1<br />
• Andelen långvariga placeringar inom <strong>HVB</strong> besitter minskat.
identisk trend<br />
gäller till placeringarna inom familjehem samt jourhem. 20 andel från placeringarna<br />
i <strong>HVB</strong> ägde kalenderår pågått mer än en tid jämfört tillsammans cirka<br />
13 andel kalenderår 8<br />
• Drygt 15 andel från samtliga avslutade familjehemsplaceringar beneath år<br />
ägde pågått mer än fem tid.
på grund av tid fanns motsvarande andel<br />
ungefär nio andel. 12 andel från varenda jourhemsplaceringar hade<br />
pågått mer än sex månader tid jämfört tillsammans med drygt 10 procent<br />
år <br />
• Antalet vårdnadsöverflyttningar mot familjehemsföräldrar besitter ökat<br />
kraftigt beneath perioden, dock detta rör sig likväl angående en litet antal.
År<br />
gjordes vårdnadsöverflyttningar mot familjehemsföräldrar<br />
jämfört tillsammans med 92 kalenderår beneath identisk period minskade antalet barn<br />
och unga likt adopterades från sina familjehemsföräldrar ifrån 42 år<br />
mot 22 tid <br />
8 Den faktiska vårdtiden till avslutade placeringar äger använts vilket mått.<br />
29
Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
Några tendenser inom utvecklingen<br />
Trots officiella ambitioner äger antalet ungdomar liksom placeras inom familjehem<br />
och <strong>HVB</strong> ökat beneath dem senaste decennierna.
beneath identisk period har<br />
även dem öppna samt förebyggande insatserna ökat. detta finns således inget<br />
tydligt samband mellan ökade satsningar vid öppenvård samt minskat antal<br />
placeringar.<br />
En ytterligare klar trend existerar den kraftiga privatisering vilket <strong>HVB</strong>-vården<br />
genomgått.
Bland dem nya former från vård likt uppstått inom privatiseringens<br />
spår finns mellanformer från institutionsvård samt familjehemsvård. En<br />
mindre sektion från dessa existerar tidigare familjehem vilket övergått mot för att bli privata<br />
<strong>HVB</strong>. Delar från familjehemsvården besitter professionaliserats. Behandling<br />
för ungdomar tillsammans med beteendeproblem utförs alltmer inom familjehemmets<br />
ram.
detta besitter även vuxit fram en stort antal sålunda kallade konsulentstödda<br />
familjehem. 9<br />
Begränsad undersökning ifall samhällsvården<br />
Det finns begränsad undersökning angående samhällsvården samt dess konsekvens. De<br />
svenska studierna består framförallt från en antal registerstudier samt några<br />
kvalitativa studier tillsammans relativt små undersökningsgrupper.
Forskningen<br />
har trots sin begränsade omfattning haft ett relativt massiv inverkan vid såväl<br />
lagstiftning vilket erfarenhet. Nedanstående orientering ifall senare tids, framförallt<br />
svenska, studier samt andra undersökningar utför ej krav vid att<br />
vara uttömmande.<br />
Tilläggas förmå för att Statens institutionsstyrelse (SiS) bedriver ett omfattande<br />
forskning främst angående den egna verksamheten.
När detta gäller pepparkakor äger oss förmånen för att detta finns flera anvisning för att tillgå, bland annat dem fyra såsom publicerades inom Cajsa Wargs kokbok anvisning på.Syftet tillsammans forskningsprojekten<br />
är för att förbättra vården, höja kompetensen hos personalen<br />
och testa nya metoder. 10<br />
Hur detta går till placerade ungar inom vuxenlivet<br />
Under talet påbörjades ett longitudinell undersökning, var ett team barn<br />
som fanns placerade vid en barnhem inom malm besitter följts upp inom sju omgångar<br />
under 25 års tidsperiod.
Den senaste uppföljningen handlar ifall dem numera vuxna<br />
9 Sallnäs M ()<br />
10 SiS rapporter ges ut inom publikationsserien Institutionsvård inom fokus<br />
30
Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
1<br />
personernas tillbakablick vid sina erfarenheter. Förklaringen mot hur det<br />
gått till barnen inom vuxenlivet existerar, i enlighet med den sammanfattande rapporten,<br />
fråga ifall enstaka interaktion mellan individ, släkt samt omvärld.
en professionellt<br />
rättesnöre kunna därför existera för att stärka utsatta barns individuella<br />
förmåga samt samtidigt bevaka för att barnen äger enstaka familjetillhörighet som<br />
består inom myndig ålder. detta existerar även angeläget för att barnen får passage till<br />
samhälleliga stödsystem. 11<br />
Placerade barns skolresultat samt hälsa<br />
I olika registerstudier äger visats för att ungar vilket växer upp inom familjehem lämnar<br />
grundskolan tillsammans sämre bedömning än andra unge tillsammans med identisk kognitiva<br />
förmåga samt för att dem tidigare placerade barnen besitter lägre utbildningsnivå<br />
som vuxna.
Studierna visar även för att dessa ungar äger överrisker på grund av framtida<br />
hälsoproblem samt sociala bekymmer, inom form eller gestalt från självmordsförsök, allvarlig<br />
psykisk ohälsa, narkotika- samt alkoholmissbruk, seriös kriminalitet,<br />
tonårsföräldraskap samt socialbidragsberoende. 12 detta besitter demonstrerat sig att<br />
”skolmisslyckanden” existerar enstaka nyckelfaktor på grund av för att förstå deras ogynnsamma<br />
utveckling.
Omvänt besitter frånvaron från ”skolmisslyckanden” demonstrerat sig vara<br />
den starkast skyddande faktorn mot enstaka ogynnsam tillväxt.
13<br />
Inom ramen till arbetet tillsammans med vägledningen ifall placerade barns hälsa<br />
och kurs, vilket nämns inom förordet, äger ett ordnad kartläggning genomförts<br />
om interventioner på grund av för att tillgodose placerade barns samt ungas<br />
behov från hälso- samt medicinsk hjälp samt enstaka operativ skolgång. detta går inte<br />
att dra några säkra slutsatser angående specifika interventioners effekter förmå generaliseras<br />
till svenska förhållanden, eftersom flertalet studier besitter genomförts<br />
i andra länder.
Dock indikerar kartläggningen för att detta finns metoder<br />
att hjälpa placerade små människor för att lyckas förbättrad inom skolan. detta gäller exempelvis<br />
samordning från insatser samt tillgångar samt individuella kartläggningar av<br />
barnets förutsättningar samt förmågor. modell vid hur placerade små människor kan<br />
få passage mot hälso- samt medicinsk vård existerar kroppslig samt psykisk hälsoutredning,<br />
bedömning samt behandling, kontinuerlig uppföljning från barnets hälsotillstånd<br />
och koordinering från hälso- samt sjukvårdsinsatser.
14<br />
11 Andersson G ()<br />
12 Socialstyrelsen (a) Vinnerljung B s. ff.<br />
13 Vinnerljung B () s. 51<br />
14 Socialstyrelsen samt Skolverket ()<br />
31
1 Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
Betydelsen från förbindelse tillsammans hemmiljön<br />
Forskningens konsekvens vid nuvarande lagstiftning<br />
I enstaka överblick ovan svensk undersökning konstateras för att en mer problematiserande<br />
förhållningssätt mot fosterbarnsvård kunna iakttas ifrån samt med<br />
talet.
15 beneath talet startades flera studier inom detta därför kallade<br />
Barn inom kris-projektet. Barns behov från fortsatt förbindelse tillsammans med sina föräldrar<br />
för deras identitetsutveckling betonades liksom deras behov från för att bearbeta<br />
separationen ifrån föräldrarna. Projektet uppmärksammade även det<br />
svaga stöd liksom gavs mot biologiska föräldrar efter en omhändertagande.<br />
16 Forskningsresultaten ägde visst effekt vid lagstiftningen under<br />
talet, vad gäller betoning vid frivillighet, att vara nära något samt för att eftersträva<br />
återförening mellan unge samt föräldrar.<br />
Effekter från föräldrakontakt<br />
Det finns ingen trygg forskningsbaserad insikt angående hur föräldrakontakt<br />
påverkar dem placerade barnens tillväxt samt psykiska välbefinnande.<br />
En amerikansk longitudinell lärande 17 från ungar likt vuxit upp inom familjehem<br />
har refererats inom flera olika kontext.
Denna lärande visar för att de<br />
barn liksom besitter resurser mot samt är kapabel anknyta mot såväl ursprungsfamiljen som<br />
familjehemmet upplever högre grad från stabilitet samt säkerhet, besitter färre<br />
känslomässiga- samt beteendeproblem samt förbättrad anpassning. Denna<br />
forskning besitter vid senare tidsperiod ifrågasatts.
detta finns emellertid forskningsstöd<br />
för för att föräldrakontakt beneath placeringen leder mot minskad fara för<br />
sammanbrott, dvs. oplanerade avslut från vården. 18<br />
Ungdomar önskar ofta mer förbindelse tillsammans med föräldrar samt syskon<br />
En svensk forskning, var knappt samhällsvårdade ungdomars ögonkontakt på<br />
kontakten tillsammans med sin ursprungsfamilj besitter undersökts, visar för att mer än hälften<br />
av ungdomarna ej fanns tillfreds tillsammans med kontakten.
enstaka större lag med<br />
regelbunden förbindelse ville träffa sina föräldrar oftare, medan enstaka grupp<br />
med avbruten förbindelse ej ville äga någon förbindelse. Bland dem vilket varit<br />
länge inom familjehemsvård utkristalliserades enstaka team ifall cirka enstaka fjärdedel<br />
som vare sig ägde förbindelse alternativt ville bo tillsammans med föräldrarna samt såsom värderade<br />
familjehemmet högt.<br />
15 Vinnerljung B ()<br />
16 inom ett undersökning inom ramen till små människor inom kris-projektet () visade detta sig för att ca 40 andel från föräldrarna<br />
hade fått ett nedgången livssituation numeriskt värde kalenderår efter placeringen.<br />
17 Fanshel D & Shinn E ()<br />
18 Lundström T & Sallnäs M () s.
3<br />
32
Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
1<br />
Drygt hälften ägde förbindelse tillsammans sina bror/syster. Ungdomarnas önskan om<br />
syskonkontakt fanns entydig vid en sätt liksom skilde sig ifrån hur dem såg på<br />
kontakten tillsammans föräldrarna. 19<br />
Behandling till unga tillsammans med beteendeproblem<br />
Annan undersökning behandlar nyare former från familjehemsvård på grund av ungdomar<br />
med beteendeproblem, liksom en alternativ mot institutionsvård.
Den<br />
särskilda behandlingsmodellen, MTFC (Multidimensional Treatment<br />
Foster Care), innebär enstaka begränsad tids familjehemsvård. beneath denna<br />
tid pågår en sidled behandlingsarbete tillsammans den unges släkt till att<br />
förbereda återgången mot hemmet. Modellen existerar utvärderad inom land och<br />
har bedömts existera lovande.
20<br />
En uppmärksammad internationell forskningsöversikt angående institutionsbehandling<br />
av ungdomar besitter bidragit tillsammans förståelse angående vilket liksom utmärker<br />
effektiv institutionsvård. från översikten framgår för att ungdomar tillsammans med måttliga<br />
beteendeproblem löper massiv fara för att ett fåtal ökade bekymmer angående dem placeras<br />
tillsammans tillsammans andra ungdomar tillsammans allvarliga beteendeproblem.<br />
Institutionsvård bör artikel förbehållen ungdomar tillsammans en beteende såsom gör<br />
det nödvändigt tillsammans med fysiska begränsningar.
detta existerar viktigt för att ungdomens<br />
problembild samt närmiljö existerar noga utredd. Stora krav ställs vid institutionen,<br />
att detta finns tillräckligt tillsammans anställda såsom existerar överens angående hur behandlingen<br />
ska bedrivas samt hur ungdomens beteende bör bemötas. detta är<br />
bland annat viktigt för att avdelningen förmår förhindra sammanbrott.
Flera<br />
metoder bör, i enlighet med rapporten, användas samt behandlingen måste omfatta<br />
ungdomens hemmiljö, utbildning samt eftervård. 21<br />
Ovan nämnda kunskapsöversikt äger legat mot bas på grund av enstaka behandlingsmodell,<br />
MultifunC (Multifunktionell behandling vid institution samt inom närmiljö),<br />
som prövas inom numeriskt värde särskilda ungdomshem inom landet samt flera<br />
institutioner inom Norge.
Modellen bygger vid för att kartläggning, behandling<br />
och eftervård existerar enstaka integrerad totalitet. från den totala behandlingstiden om<br />
cirka en kalenderår befinner sig den unge vid avdelningen drygt en halvår och<br />
resterande tidsperiod inom sin hemmiljö. 22<br />
När detta gäller andra metoder likt förekommer inom <strong>HVB</strong> samt vilket har<br />
stöd inom undersökning hänvisas mot Metodguiden via Socialstyrelsens hemsida.
23<br />
19 Lundström T & Sallnäs M () s. 52 ff.<br />
20 Kyhle Westermark P ()<br />
21 Andreassen T ()<br />
22 <br />
23 <br />
33
1 Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
Studier från familjehemmet<br />
Lämpliga bostad ur en historiskt perspektiv<br />
I ett aktuell avhandling beskrivs likheter samt förändringar inom synen vid vad<br />
som beneath talet ansetts artikel en lämpligt fosterhem.
såsom ett följd<br />
av för att ungar placeras från andra orsaker samt för att samhällets ögonkontakt vid barndom<br />
och föräldraskap besitter förändrats ställs idag andra krav vid fosterhemmet.<br />
Fokus äger bland annat flyttats ifrån detta konkreta mot detta abstrakta då det<br />
gäller fosterhemmets lämplighet, ifrån för att fästa vikt nära renlighet, mat<br />
och materiella förhållanden inom hemmet mot för att fästa vikt nära atmosfär och<br />
hemkänsla.
Fokus äger vidare flyttats ifrån nödvändigheten från för att fosterföräldrarna<br />
lär barnen för att jobba mot nödvändigheten från för att stödja deras kurs samt låta<br />
dem ett fåtal ett stimulerande ledighet. vid motsvarande sätt besitter fokus flyttats från<br />
barnens fysiska välbefinnande mot deras psykiska välbefinnande samt relationer.
Dessutom härliga fyllningar samt anvisning vid ett riktigt god glutenfri deg vilket passar mot flera från recepten.Kontinuitet<br />
och stabilitet inom barnens relationer samt tillvaro besitter dock uppfattats som<br />
betydelsefullt beneath bota den studerade perioden. 24<br />
Familjehemmet samt dem biologiska barnen<br />
Medan dem ovan presenterade studierna äger haft fokus vid fosterbarnen har<br />
i ett ytterligare avhandling frågan ställts ifall vad vilket sker då enstaka ”vanlig<br />
familj” blir enstaka ”särskild familj” samt vilka motiv dem vuxna besitter till för att bli<br />
fosterföräldrar.
Fosterföräldrarna inom studien utmärktes från för att dem önskar dela<br />
med sig från sina tillgångar, äger god föräldraförmåga, äger en stort intresse<br />
för unge, erbjuder ett ”barnvänlig” miljö samt äger enstaka vilja för att uträtta något<br />
som kunna bli mot nytta till andra människor. 25<br />
I ett senare undersökning äger biologiska barns äventyr från för att artikel barn<br />
i en bostad var dem vuxna tar grabb angående fosterbarn stått inom fokus.
Dessa barn<br />
uppmärksammas sällan från socialtjänsten såsom delaktiga inom uppdraget. Det<br />
hänvisas inom rapporten mot undersökning vilket demonstrerat för att situationen på grund av fosterföräldrars<br />
egna små människor betyder många till utfallet från placeringen. Konflikter<br />
mellan egna ungar samt fosterbarn existerar ett vanlig orsak mot för att placeringen<br />
avbryts inom förtid.
enstaka majoritet från barnen likt intervjuades ägde positiva<br />
erfarenheter, dock detta fanns även beskrivningar från för att vardagen tillsammans fostersyskon<br />
blev massiv samt konfliktfylld. 26<br />
24 geolog A-S ()<br />
25 ökar inom (); ökar inom ()<br />
26 ökar inom & Nordenfors M ()<br />
34
Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
1<br />
Studier angående sammanbrott samt återplacering<br />
Sammanbrott, dvs.
oplanerade avslut från enstaka placering, existerar en vanligt utfallsmått<br />
vid granskning från placeringar. Både svensk samt internationell<br />
forskning visar för att risken på grund av sammanbrott ökar angående placeringen rör ungdomar<br />
med beteendeproblem samt särskilt massiv existerar risken på grund av dem likt placeras<br />
i familjehem.
för att barnet tidigare flyttat inom samhällsvården har<br />
visat sig artikel ett riskfaktor till sammanbrott. 27 då detta gäller risker för<br />
sammanbrott inom släktinghem finns ingen entydig foto inom forskningen. 28<br />
Av ett nyligen publicerad undersökning framgår för att sammanbrott förekommer<br />
i relativt upphöjd utsträckning även bland långvarigt placerade små människor samt inom viss<br />
mån bland yngre familjehemsplacerade unge.
tillsammans med långvarigt placerade<br />
barn avses inom studien små människor, likt bodde inom familjehem då dem fanns 12 kalenderår, och<br />
som då ägde bott var inom mer än fyra tid. tillsammans med yngre små människor avses ungar inom åldrarna<br />
tid vilket ägde bott inom familjehem minimalt tre månader. Bland de<br />
långvarigt placerade barnen slutade 24 andel från placeringarna tillsammans med tydliga<br />
sammanbrott jämfört 13 andel bland dem yngre barnen.
29<br />
Återplacering inom familjehem alternativt <strong>HVB</strong> sedan vården äger upphört är<br />
vanligt förekommande. inom ett registerstudie visade detta sig för att plats tredje<br />
placering vilket upphört ledde mot återplacering. Vanligast plats detta inom fråga<br />
om yngre tonåringar, var 40 andel återplacerades inom ett tvåårsperiod.<br />
Analysen visade även för att korta vårdperioder besitter en klart samband med<br />
frekventa återplaceringar.
30<br />
Placerade barns ingång mot välfärdsresurser<br />
Ungdomar inom <strong>HVB</strong> samt familjehem tillfrågades inom ett forskning ifall sina levnadsförhållanden<br />
ur en välfärdsperspektiv. Resultaten visade för att barnen i<br />
<strong>HVB</strong> ägde sämre resurs mot materiella tillgångar än jämnåriga likt bodde<br />
med sin släkt, dock även inom relation mot ungdomar likt plats placerade i<br />
familjehem.<br />
För ungdomar inom såväl <strong>HVB</strong> vilket inom familjehem existerar avvikelsen inom relation<br />
till ”hemmaboende” påtaglig vad gäller psykosomatiska besvär, men<br />
däremot ej lika klar på grund av familjehemsplacerade ungdomar då detta gäller<br />
resurser inom struktur från mentalt välbefinnande.
Även inom fråga angående socialt<br />
stöd existerar avståndet mot jämförelsegruppen störst på grund av ungdomar inom <strong>HVB</strong>, men<br />
också till unga inom familjehem finns vissa skillnader. Ungdomar inom <strong>HVB</strong> har<br />
färre kontakter utanför vårdmiljön samt existerar mer involverade inom skolsocial<br />
27 Vinnerljung B ()<br />
28 FoU Västernorrland () s.
12<br />
29 Socialstyrelsen (h)<br />
30 Vinnerljung B ()<br />
35
1 Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
problematik såsom mobbning samt skolk än ”hemmaboende” unga. dem får<br />
inte heller hjälp tillsammans läxor inom identisk utsträckning såsom unga likt bor tillsammans<br />
med sina föräldrar. 31<br />
Utslussning samt eftervård<br />
I utländsk undersökning talas angående ”leaving care-studier” då detta gäller studier<br />
som rör samhällets insatser då ungdomar lämnar vården samt bör etablera<br />
sig inom vuxenlivet vid personlig grabb.
Kunskapen angående dem därför kallade leaving careprogrammens<br />
effekter existerar begränsad. 32 God ”leaving care” anses kännetecknas<br />
av för att den existerar flerdimensionell. Centrala element är: ekonomiskt<br />
stöd, hjälp tillsammans med boende, stöd på grund av utbildning/arbete samt praktiskt och<br />
emotionellt stöd.
ytterligare undersökning visar för att inriktade schema, där<br />
ungdomen tilldelas ett ”key worker” besitter bäst förutsättningar för att tillvarata<br />
de funktioner såsom behövs. 33<br />
I land finns inga etablerade schema till ungdomar liksom lämnar samhällsvården<br />
och området äger ej heller fått många uppmärksamhet. En<br />
slutsats såsom dras inom ett svensk intervjustudie tillsammans unga vilket lämnat samhällsvården<br />
är, för att barn- samt ungdomsvårdens ansvar behöver sträckas ut<br />
i tidsperiod, struktureras, tydliggöras samt anpassas efter dem förändrade förutsättningarna<br />
som den förlängda ungdomstiden innebär till den denna plats sårbara<br />
gruppen från unga.
34<br />
Tilläggas kunna för att modeller liksom MultifunC samt MTFC, såsom tidigare<br />
nämnts, bygger vid tanken ifall enstaka sammanhållen vårdkedja vilket inkluderar<br />
eftervård.<br />
De placerade barnens röster<br />
Det finns ett trend för att barns uppfattningar samt perspektiv inom allt högre<br />
grad finns tillsammans med inom forskningen, dock även inom den statliga tillsynen samt i<br />
lokala uppföljningar.<br />
Socialstyrelsens diskussion tillsammans ungar samt unga<br />
Socialstyrelsens inspektörer samtalar tillsammans en stort antal små människor samt unga i<br />
<strong>HVB</strong> inom samband tillsammans den lagstadgade tillsynen från <strong>HVB</strong>.
35 beneath genomfördes<br />
samtal tillsammans med 2 små människor samt unga. numeriskt värde tredjedelar från samtalen<br />
31 Sallnäs, M (), s. 18 f; Lagerlöf H () s.
Kan exempelvis artikel en anvisning vid äpplepaj, äpple hette äpple vid medeltiden också.ff.<br />
32 Lundström T () s. 14<br />
33 Lundström T ()<br />
34 ökar inom & Sjöblom Y () s. 24 ff; ökar inom (red ) s ff.<br />
35 i enlighet med 3 kap. 19 § SoF bör inspektioner nära <strong>HVB</strong> göras minimalt numeriskt värde gånger per kalenderår samt den som<br />
genomför enstaka inspektion bör samtala tillsammans med dem små människor samt unga såsom samtycker mot det.<br />
36
Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
1<br />
har genomförts nära dem föranmälda tillsynsbesöken.
detta finns ingen systematisk<br />
sammanställning från vad barnen framför nära dessa diskussion, endast<br />
en översikt inom den årliga tillsynsrapporten. från denna framgår för att de<br />
flesta ungar samt ungdomar inom <strong>HVB</strong> känner sig trygga samt äger tillit för<br />
personalen dock vid vissa <strong>HVB</strong> existerar ungdomarna missnöjda.
Ungdomar på<br />
SiS-institutioner existerar inom samtalen oftare positiva än bedömande inställda samt existerar i<br />
hög grad medvetna ifall sina rättigheter. 36<br />
Barnombudsmannens intervjuer<br />
Under tid besökte Barnombudsmannen (BO) fyra statliga ungdomshem<br />
och intervjuade 35 ungdomar angående hur dem upplever sin vardag,<br />
med fokus vid lärcentrum, välbefinnande, rättssäkerhet samt delaktighet.
BO ifrågasatte<br />
tvångsmedlet separation samt konstaterade inom sin sammanfattning för att nuvarande<br />
lagstiftning äger en bristfälligt rättighetsperspektiv. 37<br />
Året därpå ägde BO inom uppgift för att plocka upp eller ta in barns samt ungdomars erfarenheter<br />
av vistelse inom familjehem samt <strong>HVB</strong>. BO samtalade tillsammans med drygt<br />
små människor, tillsammans med merparten nära tre tillfällen.
dem familjehemsplacerade barnen<br />
gav enstaka relativt ljus foto, tillsammans med några undantag, även angående dem efterlyste<br />
mer empati samt uppföljning. dem <strong>HVB</strong>-placerade barnen gav enstaka dystrare<br />
bild, i enlighet med BO. Dessa ungdomar upplever sällan för att dem blir lyssnade på.<br />
De träffas från negativa förväntningar, såsom föder misstro samt uppgivenhet,<br />
men även konflikter mellan unge samt anställda.
Utan lagligt stöd görs,<br />
enligt BO, inskränkningar inom barnens frihet såsom innebär för att grundläggande<br />
mänskliga rättigheter kränks. 38<br />
Lokal uppföljning från placerade barns erfarenheter<br />
Karlstad samhälle äger sedan tid låtit intervjua ungdomar liksom lämnat<br />
familjehemsvården. Arbetsmodellen samt effekt ifrån dem inledande åtta årens<br />
intervjuer redovisas inom enstaka sammanfattning.
39 Ungdomarna överför komplexiteten<br />
i för att existera placerad. flera överför ett stolthet ovan för att äga klarat sig<br />
genom denna komplicerade uppväxt mot en operativ vuxenliv. Majoriteten<br />
av dem intervjuade existerar nöjda tillsammans med sina nuvarande liv. Denna återhämtningsförmåga<br />
och positiva framtidstro står inom vass kontrast mot den gängse<br />
bilden.<br />
Ungdomarna bekräftar bland annat betydelsen från kontakten tillsammans med de<br />
biologiska föräldrarna, oron vilket dem små frukter från växter till sina föräldrar, vikten av<br />
36 Socialstyrelsen (b)<br />
37 Barnombudsmannen ()<br />
38 Barnombudsmannen ()<br />
39 Westberg M & Tilander K ();Westberg M & Tilander K () s.
99<br />
37
1 Samhällsvården ur olika perspektiv<br />
att föräldrarna accepterar placeringen samt för att familjehemsföräldrarna<br />
respekterar dem biologiska föräldrarna, betydelsen från kontinuitet inom kontakten<br />
med den ansvarige socialsekreteraren samt för att erhålla ett trygg övergång<br />
från vård mot vuxenliv.<br />
En huvud slutsats från intervjuerna existerar för att dem flesta familjehemplacerade<br />
barn upplever sig äga blivit avvisade från vuxna personer liksom existerar viktiga i<br />
deras liv.
detta ger ofta upphov mot känslor från skam samt för att existera mindre<br />
värd, vilket utför för att dem besitter svårt för att släppa nya vuxna nära inpå sig. Författarna<br />
till rapporten anser för att detta existerar viktigt för att detta finns enstaka medvetenhet om<br />
att dessa känslor kunna påverka relationen mot socialsekreteraren samt andra<br />
vuxna.<br />
38
Grundläggande regler samt principer<br />
I förarbetena mot års socialtjänstlag redovisas några principer som<br />
ska artikel vägledande på grund av individuellt inriktade insatser inom all socialtjänsten.<br />
Det gäller bland annat principerna angående helhetssyn, frivillighet<br />
och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet samt närhet.<br />
40 Dessa principer gäller även idag även ifall ej varenda kommer till<br />
uttryck inom lagstiftningen.
41 Flera från principerna existerar överlappande samt existerar i<br />
olika upphöjd grad framträdande inom samhällsvården.<br />
Principen angående helhetssyn anses elementär samt innebär för att situationer<br />
och bekymmer bör ses inom förhållande mot kurera livssituationen samt samhällsmiljön<br />
i dess totalitet. Helhetssynen ställer krav vid tvärsektoriellt samarbete<br />
och samordning från tillgångar på grund av samlade lösningar.
Här äger tre experter gjort enstaka fullständig guide mot föda samt rörelse likt läkemedel, således för att ni bör lyckas!42<br />
Principerna angående frivillighet samt självbestämmande framgår från socialtjänstlagens<br />
så kallade portalparagraf (1 kap. 1 § SoL). Socialnämndens<br />
insatser på grund av den enskilde bör i enlighet med 3 kap. 5 § solen utformas samt genomföras<br />
tillsammans tillsammans honom alternativt hon. Vården bör således långt möjligt<br />
utformas tillsammans tillsammans vårdnadshavare samt ungar.
för att insatser inom<br />
socialtjänsten till unge samt ungdom bör göras inom samförstånd tillsammans den unge<br />
och hans alternativt hennes vårdnadshavare i enlighet med bestämmelserna inom socialtjänstlagen<br />
framgår även från 1 § inledande stycket LVU. var ordineras även att<br />
insatserna bör präglas från respekt till den unges människovärde samt integritet.<br />
För vård utanför detta egna hemmet gäller huvudprinciperna angående kontinuitet,<br />
flexibilitet samt att vara nära något.
Dessa principer finns såväl inom svensk sociallagstiftning<br />
som inom Europadomstolens rättspraxis. 43<br />
I detta kontext bör även nämnas reglerna ifall placeringskommunens<br />
sammanhållna vårdansvar inom 2 a kap. 4 § stjärna, såsom bland annat<br />
gäller nära placering inom familjehem samt <strong>HVB</strong> utanför den egna kommunen.<br />
När detta gäller socialtjänstens insatser till små människor samt unga äger lagstiftningen<br />
successivt skärpts genom nya regler samt principer.
Den överordnade<br />
principen existerar den angående barnets bästa. detta innebär för att andra principer<br />
kan erhålla stå åter angående detta behövs på grund av barnets bästa.<br />
40 Prop. / s. ff.<br />
41 Socialutskottets betänkande /SoU18 s. 17<br />
42 Grönwall L () s. samt s. <br />
43 Prop. / s. 84; Mattson T () s.
<br />
39
1 primär regler samt principer<br />
Principen ifall barnets bästa<br />
Vid åtgärder såsom rör unge bör barnets bästa särskilt beaktas.<br />
Vid beslut alternativt andra åtgärder såsom rör vård- alternativt behandlingsinsatser<br />
för unge bör vilket såsom existerar bäst till barnet artikel avgörande.<br />
Med små människor avses varenda människa beneath 18 år.<br />
(1 kap.
2 § SoL)<br />
Vid beslut i enlighet med denna team bör vad liksom existerar bäst på grund av den unge vara<br />
avgörande.<br />
(1 § femte stycket LVU)<br />
Barnets bästa inom barnkonventionen<br />
De olika rättigheterna liksom kämpa fast inom barnkonventionen bör ses vilket en<br />
helhet, dock fyra från konventionens föremål eller textstycken anses artikel dess grundprinciper.<br />
Det existerar principen angående barnets bästa, barns riktig mot effekt, för att varje<br />
barn besitter riktig mot liv samt tillväxt samt för att inget ungar får diskrimineras.<br />
Barnkonventionen kräver ej för att vad såsom existerar bäst till barnet ständigt ska<br />
vara utslagsgivande, dock barnets bästa bör väga tungt inom vågskålen när<br />
beslut såsom rör unge bör saknas.
inom dem fall andra intressen tillåts väga tyngre,<br />
krävs för att beslutande myndigheter är kapabel visa för att detta äger gjorts enstaka sammanvägning<br />
av relevanta intressen inom detta enskilda fallet. Beslutande myndigheter<br />
bör därför således långt liksom möjligt äga försäkrat sig angående för att barnets bästa<br />
kommit tillsammans med inom avvägningen samt redovisats inom beslutsprocessen.
Besluten<br />
måste tillsammans andra mening innefatta en barnperspektiv. 44<br />
Barnets bästa inom stjärna samt LVU<br />
Riksdagen besitter beslutat ifall ett modifierad lydelse från 1 kap.
Kunskap samt utbildning.2 § solen som<br />
gäller ifrån samt tillsammans med den 1 januari Den nya bestämmelsen innebär<br />
att barnets bästa bör artikel kritisk nära beslut samt åtgärder i enlighet med SoL<br />
om dessa rör vård- alternativt behandlingsinsatser till små människor. detta innebär för att den<br />
nya regeln inom solen samt den befintliga regeln inom LVU går längre än barnkonventionen<br />
genom för att stadga för att barnets bästa bör artikel kritisk.
Barnets<br />
bästa bör ej bara existera kritisk nära dem formella beslut liksom saknas utan<br />
vid varenda åtgärder såsom rör vård- samt behandlingsinsatser till små människor. detta är,<br />
enligt förarbetena, ett given förutsättning för att principen ifall barnets bästa<br />
ska tillämpas inom dem ramar likt lagens övriga bestämmelser ger.
inom förarbetena<br />
betonas för att reglerna angående barnets bästa samt barnets korrekt för att komma<br />
44 Prop. / s. 13<br />
40
Grundläggande regler samt principer<br />
1<br />
till tals bör tolkas inom förhållande mot varandra. Informationen ifrån barnet<br />
kan vid sålunda sätt påverka både bedömningen från barnets bästa samt hur barnet<br />
ska ges chans för att uttrycka sina åsikter.
45<br />
Bedömning från vilket såsom existerar barnets bästa<br />
Vad såsom existerar barnets bästa definieras ej närmare inom stjärna alternativt LVU. Inte<br />
heller inom barnkonventionen finns någon definition. vilket såsom existerar barnets<br />
bästa kunna ej fastställas objektivt utan existerar resultatet från ett avvägningsbedömning<br />
i varenda enskild situation.
detta får sin innebörd ursprunglig inom en givet<br />
sammanhang samt existerar, i enlighet med förarbetena mot den nya bestämmelsen inom SoL,<br />
en process inom flera steg.<br />
• Vetenskap samt testad upplevelse bör beaktas.<br />
• Underlag ifrån närstående samt yrkespersoner likt besitter insikt om<br />
barnet bör inhämtas.<br />
• detta vilket barnet egen ger formulering på grund av bör, inom enlighet tillsammans med skrivelse 12 i<br />
barnkonventionen, beaktas utifrån ålder samt mognad.
46<br />