Vilken funktion har hudens nerver och receptorer

Perifera nervsystemet, PNS (latinSystema nervosum periphericum, eng.Peripheral nervous system) omfattar samtliga delar från nervsystemet såsom ej hör mot hjärna alternativt ryggmärg. detta består från nervtrådar ute inom kroppen liksom överför signaler mot samt ifrån detta centrala nervsystemet, CNS, samt vilket tillsammans tillsammans med detta bildar nervsystemet hos ryggradsdjuren samt särskilt däggdjuren.

Inom detta perifera nervsystemet finns både nervtrådar likt skickar signaler mot hjärnan alternativt ryggmärgen, således kallade afferenta alternativt sensoriska nerver, samt nerver såsom skickar signaler mot muskler alternativt andra kroppsdel inom kroppen, således kallade efferenta alternativt motoriska nerver.

Här finns hårrötter, talgkörtlar samt även dem flesta från hudens känselreceptorer.

Alla nervtrådar inom detta perifera nervsystemet besitter förbindelser tillsammans detta centrala nervsystemet, direkt alternativt omväg via andra nerver. Cellkropparna inom dem efferenta( motoriska nervsystemet) neuronerna finns ofta inom antingen ryggmärgen alternativt hjärnstammen, medan cellkropparna till dem afferenta (sensoriska nervsystemet) nerverna finns inom dorsalrotsganglion samt besitter sitt ursprung ute inom muskler, huden alternativt kroppens olika kroppsdel.

Receptorcellerna omvandlar informationen mot elektriska signaler.

Det perifera nervsystemet brukar inom sin tur delas in inom detta autonoma nervsystemet samt detta somatiska nervsystemet.

Somatiska nervsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Det somatiska nervsystemet består dels från nerver såsom styr kroppens viljestyrda muskler, mot modell rörelser inom armar samt ben, dem motoriska nerverna, dels från nerver vilket överför känselimpulser ifrån huden samt musklernas känselkroppar mot CNS, dem sensoriska nerverna.

Autonoma nervsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Det autonoma nervsystemet består från nerver såsom styr funktioner inom kroppens olika kroppsdel vilket ej existerar direkt viljestyrda, mot modell hjärta, lever, magsäck, spottkörtlar m.m.

Det autonoma nervsystemet omfattas från tre delar. ifrån ryggmärgen utgår detta sympatiska nervsystemet samt detta parasympatiska nervsystemet, såsom arbetar mot varandra, antagonistiskt.

Något förenklat förmå man yttra för att detta sympatiska nervsystemet styr energikrävande handlingar (kamp samt flykt), medan detta parasympatiska styr ovan energisparande handlingar (vila samt matspjälkning). detta enteriska nervsystemet går längs mag-tarmkanalen samt styr dess motorik.

Vid krävande ansträngningar därför ökar detta sympatiska nervsystemet hjärtfrekvensen, blodtrycket mm.

därför då detta existerar dags på grund av vila, kommer detta parasympatiska nervsystemet in samt sänker hjärtfrekvensen samt blodtrycket.

Du känner kontakt, tryck, värme samt kall luft tillsammans hjälp från därför kallade känselkroppar.

vid därför vis eftersträvas ett balans. Dessutom således ökas blodtrycket från den kemiska närvaron från stetostanter.

Organ	System	Receptor	Effekt	Övrigt
Hjärtat	Sympatikus	β1	Höjd puls. Ökad slagkraft. Inom detta perifera nervsystemet finns både nervtrådar liksom skickar signaler mot hjärnan alternativt ryggmärgen, därför kallade afferenta alternativt sensoriska nerver, och. Snabbare impulshastighet. Ökad retbarhet.	Påverkar endast kammare
	Parasympatikus	Sänkt puls. sänkt impulshastighet. Nervsystemets övning existerar för att ta emot samt för att förmedla signaler ifrån samt mot kroppens olika sinnen samt kroppsdelar.	Påverkar endast förmaket
Lungor	Sympatikus	β2	Vidgar luftrören.
	Parasympatikus	Sammandragna luftrör. Vår undersökning besitter demonstrerat för att människor besitter ett unik uppsättning hudnerver vilket avvaktar vid för att bli aktiverade från ett varm, ömsint kontakt från enstaka annan. Ökad slembildning.
Perifera flaska (kapilärer)	Sympatikus	α1 β2	Kontraheras
	Parasympatikus	Ingen inflytande.
Ögat	Sympatikus	α	Vidgar pupill.
	Parasympatikus	Kontraherar pupillen.
Metabolism	Sympatikus	β2	Hämmar insulinproduktion. Stimulerar glykogenolys, glukoneogenes samt lipolys
	Parasympatikus	Stimulerar insulinproduktion, glykolens. begränsar glykogenolys samt lipolys
Urinvägar	Sympatikus	α β3	Urethra kontraheras Urethra samt blåsa relaxeras
	Parasympatikus	Kontraherar blåsan.
Enteriska nervsystemet	Sympatikus	α (+β)	Hämmar sekretion samt kontraherar sfinktrar. Minskad motilitet samt tonus.
	Parasympatikus	Stimulerar sekretion samt relaxerar sfinktrar. Ökad motilitet samt tonus.

Nervledningsbanor

[redigera | redigera wikitext]

Somatiska sensoriska banor ifrån kroppen

[redigera | redigera wikitext]

• Taktil (beröring + tryck) samt proprioceptiv data går via baksträngsbanan (fasciculus gracilis et cuneatus).
• Smärt- samt temperaturinformation går via tractus spinothalamicus lateralis et anterior, Anterolateralsystemet.

Nervledningsbanor ifrån ansiktet

[redigera | redigera wikitext]

• Taktil info (beröring + tryck) går via lemniscus trigeminale.
• Proprioceptiv data går via lemniscus trigeminale.
• Smärt- samt temperaturinfo.

Nervledningsbanor mot kroppens muskulatur

[redigera | redigera wikitext]

• Laterala banor leder viljestyrd rörelse
• Venteromediala banor styr icke-viljestyrd rörelse ifrån hjärnstammen

Andra nervledningsbanor

[redigera | redigera wikitext]

• Cochlearsystemets väg eller spår (hörselbanan).
• Vestibularsystemets väg eller spår (balansbanan).